Ingen titelIngen titelrad gäller den 2016-01-01.

Bilaga 1 Information om tjänstepension från en pensionsstiftelse eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut Pensionsstiftelser och utländska tjänstepensionsinstitut ska till arbetstagare eller efterlevande, vilkas pension tryggas av stiftelsen eller institutet, lämna information enligt följande. 1. Information om stiftelsen eller institutet och dess verksamhet En pensionsstiftelse eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska iaktta följande: 1. Information om stiftelsen eller institutet Efter begäran ska ersättningsberättigade få den senast upprättade årsredovisningen. 2. Information om pensionsplaner Om pensionsstiftelsen eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut tryggar mer än en pensionsplan ska ersättningsberättigade efter begäran få årsredovisningen för den pensionsplan som de tillhör, om sådan information finns tillgänglig. 2. Uppgifter om placeringsriktlinjerna En pensionsstiftelse eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska, efter begäran av en informationsberättigad eller någon som företräder denne, lämna information om placeringsriktlinjer. En pensionsstiftelses riktlinjer ska vara upprättade i enlighet med 2 kap. i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2015:11) om placeringsriktlinjer och konsekvensanalys för pensionsstiftelser. Informationen ska innehålla a) en övergripande beskrivning av de tillgångar som avser tjänstepension, och b) uppgift om avkastningsmål. 3. Klagomål på information För att ta hand om klagomål som den informationsberättigade kan ha på mottagen information, ska en pensionsstiftelse eller ett utländskt tjänstepensionsinstitut ha den beredskap som behövs för att ge svar, eller kunna hänvisa till någon som kan ge svar.

Bilaga 3 Faktabladets innehåll Bilagan är indelad i följande huvudavsnitt: 1. Inledning 2. Sparande och avkastning 3. Utbetalning 4. Avgifter 5. Försäkringsskydd 6. Villkor för flytt av sparande eller återköp 7. Flytt av sparande till försäkringsföretaget 8. Övrig information Det som sägs om försäkringsföretag i denna bilaga gäller även utländska försäkringsgivare när de driver livförsäkringsrörelse i Sverige från en generalagentur eller en filial här i landet. Ett försäkringsföretag bör lämna information i ett faktablad till den som erbjuds teckna privat individuell livförsäkring av sparandetyp. I faktabladet bör de egenskaper hos produkten som kan vara av särskild betydelse för en konsument beskrivas. Det bör vara kortfattat, överskådligt och lättillgängligt. Faktabladet bör vara strukturerat på ett sätt som underlättar jämförelser med andra livförsäkringsprodukter av sparandetyp. De rubriker som anges i denna bilaga bör därför, i den angivna ordningsföljden, användas i faktabladet. Den terminologi som finns i Pensionsorden bör användas i faktabladet. Se www.minpension.se/Dokument/Pensionsorden.pdf Det bör framgå att faktabladet inte innehåller den fullständiga förköpsinformationen. Faktabladet bör uppdateras årligen eller när information som ingår i faktabladet har förändrats väsentligt. Ett faktablad för livförsäkring av sparandetyp bör åtminstone innehålla följande information och de kursiverade rubrikerna i angiven ordning: 1. Inledning Produktbeteckning och försäkringsgivare a) Produktens beteckning och försäkringsföretagets namn. Målgrupp b) En beskrivning av målgruppen för produkten. Försäkringsföretagets finansiella styrka c) Uppgift om försäkringsföretagets solvenskvot och en förklaring om att ett värde på solvenskvoten som är minst 100 procent innebär att företaget uppfyller EU:s krav på kapitalbuffert i förhållande till verksamhetens omfattning och sammansättning. Om försäkringsföretaget har en officiell policy för sin solvenskvot bör information om denna också lämnas. 2. Sparande och avkastning Ansvar för kapitalplaceringarna d) Uppgift om vilken av försäkringstagaren, den försäkrade eller försäkringsföretaget som bestämmer hur försäkringskapitalet ska placeras, och därmed bestämmer den finansiella risknivån. A. Om det är försäkringsföretaget som placerar försäkringskapitalet: Garanti e) Uppgift om det finns en garanti i produkten eller inte. Om det finns en garanti bör utformningen och omfattningen av den beskrivas tydligt. I förekommande fall bör den garanterade räntan anges såväl före som efter eventuella avgifter och skatter som kan komma att belasta den. Överskottshantering f) Uppgift om försäkringsföretaget är vinstutdelande eller ömsesidigt verkande. Det bör också beskrivas hur överskottsfördelningen fungerar. Ett ömsesidigt verkande företag bör beskriva principerna för återbäringen och ange aktuell uppgift om återbäringsränta och konsolideringsgrad Placeringsinriktning g) Uppgift om placeringsinriktning och långsiktiga placeringsmål för den aktuella produkten. Placeringsinriktningen bör specificera portföljens fördelning på aktier och andelar, fastigheter, räntebärande tillgångar och övriga tillgångar. Även den faktiska fördelningen vid det senaste halvårsskiftet bör anges. Avkastningshistorik h) Uppgift om produktens faktiska avkastning. Med faktisk avkastning avses här den avkastning som försäkringskapitalet har förräntats med, inklusive eventuell andel av överskott och efter avdrag för alla avgifter inklusive avgift för skatt. Beräkningarna bör göras för en försäkring som har samma villkor som den erbjudna produkten eller som är jämförbar med denna. Beräkningarna bör utgå från ett standardantagande om att premiebetalningen ska göras som en engångspremie om 100 000 kronor. Om riskavgifter kan förekomma behöver dessa inte beaktas i beräkningarna men det bör kommenteras i faktabladet. Faktisk avkastning bör beräknas på liknande sätt för varje år sedan tecknandet, som om produkten tecknades för tio år sedan. Om försäkringsföretaget har tecknat produkten, eller en liknande produkt, under kortare tid än tio år bör detta anges. Beräkningstiden bör då vara så lång som företagets erfarenhet av produkten medger. Den faktiska avkastningen bör anges både som årsavkastningar för vart och ett av åren och som genomsnittlig effektiv avkastning sedan tecknandet som om försäkringen hade tecknats för tre, fem respektive tio år sedan, och under antagande om att den försäkrade fortfarande lever. Om försäkringstiden är kortare än tio år bör tidsperioden anpassas på lämpligt sätt. Om avgifter förekommer vid återköp eller flytt bör det nämnas. Även andra metoder för att bestämma den faktiska årliga avkastningen på ett rättvisande sätt bör kunna användas. Den genomsnittliga effektiva årliga avkastningen bör då beräknas som ett geometriskt medelvärde. Den metod för beräkning av det geometriska medelvärdet som finns i bilaga 4 bör användas. B. Om det är konsumenten som placerar kapitalet: Garanti i) Uppgift om att det inte finns en garanti i produkten, eller i annat fall, hur garantin är utformad. Tillgångar som kapitalet kan placeras i j) Uppgift om vilka typer av tillgångar som kapitalet kan placeras i. Om kapitalet kan placeras i fonder bör fondutbudet beskrivas översiktligt. 3. Utbetalning k) Uppgift om vid vilken ålder utbetalning tidigast respektive senast kan påbörjas. Den kortaste respektive längsta utbetalningstiden, och uppgift om utbetalningstiden kan ändras, bör också anges. Upplysning bör lämnas om att försäkringsföretagets livslängdsantaganden har betydelse för storleken på de utbetalda beloppen om kunden väljer livslång utbetalning. Om försäkringen är livsvarig bör försäkringsföretaget ge exempel som visar de månatliga utbetalningarnas storlek för en 65-årig man, respektive kvinna med ett försäkringskapital om 100 000 kronor. 4. Avgifter l) Uppgift om de avgifter och kostnader som totalt belastar försäkringen. Uppgift om hur ofta avgifterna tas ut och i förekommande fall på vilket underlag de beräknas bör anges. Administrativa avgifter bör specificeras, exempelvis premieavgifter och andra insättningsavgifter, fasta avgifter samt avgifter i form av procentandelar av det förvaltade kapitalet. För fond- eller depåförsäkringsprodukter – uppgift om högsta och lägsta årlig respektive prestationsbaserad avgift i nuvarande utbud av fonder eller tillgångar, samt genomsnittlig årlig respektive prestationsbaserad avgift vägd med faktiska volymer i respektive fond. Om det förekommer insättnings- eller uttagsavgifter i fonder bör detta anges, liksom förekomsten av prestationsrelaterade avgifter. Kostnader för eventuella fondförvaltningstjänster bör också anges. För traditionella livförsäkringsprodukter – uppgift om kostnaderna för kapitalförvaltningen täcks av de administrativa avgifterna eller belastar kundens försäkringskapital därutöver. En uppskattning av storleken på kapitalförvaltningskostnaderna bör anges. Skatteregler för försäkringstagaren m) Uppgift om produkten är en P- eller K-klassad försäkring och vad det innebär. Avdragsregler bör anges, och beskattning vid utbetalning beskrivas. Typexempel n) Det bör finnas ett typexempel som avser en försäkring med en engångspremie om 100 000 kronor och som anger det första årets totala avgifter i kronor, med uppdelning på administrativa avgifter, avgifter för att täcka fond- eller kapitalförvaltningskostnader och skatteavgift. 5. Försäkringsskydd o) En beskrivning av det försäkringsskydd som ingår i produkten, liksom vad som kan väljas till. Det bör tydligt framgå hur kostnaden för ett ev. skydd tas ut, exempelvis genom särskilt betald premie i dag eller genom lägre pension i framtiden. Det bör även anges om hälsoprövning behövs för något av försäkringsskydden. 6. Villkor för flytt av sparande eller återköp p) Uppgift om förekommande begränsningar i möjligheten att flytta sparandet. Om marknadsvärdejustering tillämpas bör detta anges. Alla avgifter som är relaterade till flytten bör anges, exempelvis administrativa avgifter och löptidsberoende avgifter. 7. Flytt av sparande till försäkringsföretaget q) Uppgift om eventuella avgifter som tas ut vid flytt av sparande till försäkringsföretaget. Om produkten är en traditionell livförsäkring bör, om det är tillämpligt, de principer som ligger till grund för hur stor del av det flyttade kapitalet som kommer att garanteras anges. 8. Övrig information r) Uppgifter om – att syftet med faktabladet är att ge övergripande information och underlätta jämförelser, – att faktabladet inte innehåller den fullständiga förköpsinformationen, – var konsumenten kan få villkor och ytterligare information om produkten och försäkringsföretaget, – att konsumenten kan få ytterligare information från Konsumenternas försäkringsbyrå, – vilken tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över försäkringsföretaget, – att Konsumentverket övervakar efterlevnaden av marknadsföringslagen (2008:486), och – faktabladets publiceringsdag.

Bilaga 4 Beräkning av geometriskt medelvärde Beräkning av genomsnittlig totalavkastning eller återbäringsränta med geometrisk metod Den geometriska metoden är den gängse metoden för att beräkna fonders genomsnittliga avkastning över en period. Avsikten är att sammanfatta en varierande avkastning eller förräntning under en period på ett rättvisande sätt som en konstant, genomsnittlig förräntning under samma period. I tekniska termer kan metoden i ord beskrivas på följande sätt. Det tidsviktade medelvärdet av avkastningen eller räntan beräknas med utgångspunkt från ett tidsviktat vanligt aritmetiskt medelvärde av motsvarande avkastnings- eller ränteintensiteter. Det geometriska medelvärdet bestäms slutligen genom att räkna om den genomsnittliga intensiteten till vanlig effektiv avkastning eller ränta. Om de avkastningar eller räntor som medelvärdet beräknas för gäller kalenderårsvis, är tidsviktningen enkel, med lika vikt för varje kalenderår. Men om exempelvis återbäringsräntorna har gällt i perioder med olika längd uttryckt i månader, ska de tidsviktas vid beräkningen av medelvärdet. En period om tre månader får då tidsvikten 25 procent av ett år, medan en period av längden tolv månader får vikten 100 procent, dvs. ett år, osv. Om vi utgår från fem kalenderårsavkastningar T(1), T(2), …, T(5), t.ex. 5, 6, 10, 4 och -1 procent, så är motsvarande intensiteter u(1), u(2), …, u(5). Intensiteterna definieras av u(i) = log (1+T(i)), beräknat med 10-logaritmen. I vårt exempel är intensiteterna log 1,05, log 1,06, …, log 1,2. Beräkna det aritmetiska medelvärdet u = [u(1)+u(2)+…+u(5)]/5. Det geometriska medelvärdet är då 10 -1. I vårt exempel är det aritmetiska medelvärdet 4,81 procent medan det geometriska är 4,74 procent. Det går att bevisa att det geometriska medelvärdet aldrig är större än det aritmetiska och att de är lika om alla ingående tal är lika. Det geometriska medelvärdet är rättvisande i den meningen att ett belopp som sätts in vid femårsperiodens början får samma slutvärde om det förräntas eller växer:

• år för år med de fem givna talen, eller

• år för år med ett och samma tal, nämligen det geometriska medelvärdet. Det följer att förräntning alla fem åren med det aritmetiska medelvärdet ger ett för stort och missvisande värde. Ett exempel med varierande delperiodlängd: Låt avkastningarna eller räntorna vara som i föregående exempel men låt delperioderna ha längderna t(1), t(2), …, t(5), t.ex. 11, 7, 6, 17 och 19 månader, totalt fortfarande 60 månader eller fem år. De viktade intensiteterna får då det tidsviktade aritmetiska medelvärdet u = [11•u(1) + 7•u(2) + … + 19•u(5)]/60. Det geometriska medelvärdet är som tidigare 10 -1. Det viktade geometriska medelvärdet är 3,38 procent medan på motsvarande sätt viktat aritmetiskt medelvärde är 3,43 procent. För att beräkna det geometriska medelvärdet G när avkastning eller ränta uttrycks i procent, kan vi använda följande formler:

dk = längden av delperiod k rk = avkastningen eller räntan för delperiod k, uttryckt som effektiv avkastning eller ränta, i procent. Formeln kan också skrivas utan logaritmer: