Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer

Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för

• –
  aktiebolag och ekonomiska föreningar som ansöker om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster,
• –
  anmälningsskyldiga företag enligt 1 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster,
• –
  fysiska och juridiska personer som ansöker om undantag från tillståndsplikt att tillhandahålla betaltjänster, samt
• –
  betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer enligt lagen om betaltjänster.

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om

• –
  ansökan om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster (2 kap.),
• –
  ansökan om undantag från tillståndsplikt (3 kap.),
• –
  uppgifter för anmälningsskyldighet (3 a kap.),
• –
  tillhandahållande av ytterligare betaltjänster (4 kap.),
• –
  verksamhet i andra länder (5 kap.),
• –
  ägar- och ledningsprövning (6 kap.),
• –
  övriga anmälnings- och tillståndspliktiga förfaranden (7 kap.),
• –
  organisatoriska krav för betalningsinstitut (8 kap.),
• –
  kapitalkrav för betalningsinstitut (9 kap.),
• –
  uppdragsavtal (10 kap.),
• –
  skydd av medel för genomförande av betalningstransaktioner (11 kap.),
• –
  rapportering av uppgifter till Finansinspektionen (12 kap.).

Termer och uttryck som används i föreskrifterna och de allmänna råden har samma betydelse och tillämpningsområde som i 1 kap. 2–4 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster.

Därutöver har nedanstående termer och uttryck följande betydelse.

• 1.
  AIF-förvaltare: detsamma som i 1 kap. 3 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
• 2.
  Dora-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar (nedan företag) som ansöker om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster som betalningsinstitut enligt 2 kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett företag ska i sin ansökan om tillstånd lämna de uppgifter som anges i 2–8 §§.

Ett företag ska i sin ansökan ange vilken eller vilka betaltjänster enligt 1 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster som det ansöker om att få tillhandahålla.

Ansökan ska innehålla företagets namn, organisationsnummer och huvudkontorets adress samt vara undertecknad av behörig firmatecknare för företaget.

Till ansökan ska ett företag bifoga sin gällande bolagsordning eller sina stadgar.

Ett företag ska i sin ansökan lämna en beskrivning över ägarförhållandena i företaget.

Företaget ska även bifoga de uppgifter för ägarprövning som framgår av 6 kap. 2 §.

Vidare ska företaget lämna uppgifter om vilka fysiska eller juridiska personer som det har eller förväntas få nära förbindelser med enligt 1 kap. 5 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om företaget tillhör samma grupp som ett annat betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, kreditinstitut, värdepappersföretag, fondbolag, försäkringsföretag eller en AIF-förvaltare, ska dessa juridiska personer anges med namn och organisationsnummer.

Ett företag ska i sin ansökan lämna uppgifter om vilka ledamöter och eventuella suppleanter som ingår i företagets styrelse. Det ska även framgå vem som är styrelsens ordförande. Företaget ska vidare ange vem som är verkställande direktör om en sådan har utsetts, samt vem som är den verkställande direktörens eventuella ställföreträdare. Det ska också framgå vilken person som är ansvarig för betaltjänstverksamheten, samt vem som är dennes eventuella ersättare.

Företaget ska för de personer som anges i första stycket även bifoga de uppgifter för ledningsprövning som framgår av 6 kap. 4 §.

Ett företag ska i sin ansökan lämna en prognos för de tre närmast kommande verksamhetsåren. Prognosen ska omfatta

• 1.
  balans- och resultaträkning,
• 2.
  beräkning av kapitalkrav, och
• 3.
  beräkning av kapitalbas.

Företaget ska redovisa vilka antaganden prognosen bygger på. Det ska särskilt anges vilka antaganden om den totala summan av betalningstransaktioner per år som företaget bygger prognosen på.

Företaget ska i prognosen redogöra för hur det avser att finansiera betaltjänstverksamheten.

Ett företag ska till ansökan bifoga underlag som visar att det har det startkapital som krävs enligt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett företag ska i sin ansökan ange vilken metod för beräkning av kapitalkrav enligt 3 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster som det vill använda.

Företaget ska ange skälen för den valda metoden och, om det inte är uppenbart att det är onödigt, även bifoga prognoser för samtliga tre metoder som anges i lagen.

Ett företag som ansöker om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 1 kap. 2 § 7 eller 8 lagen (2010:751) om betaltjänster, ska till sin ansökan bifoga underlag som visar att företaget har en sådan ansvarsförsäkring eller annan jämförbar garanti som avses i 2 kap. 6 § 6 samma lag.

Företaget ska även bifoga sina beräkningar för att fastställa det minimibelopp som företagets ansvarsförsäkring eller jämförbara garanti ska täcka.

Ett företag ska i sin ansökan ange om det är part i en pågående domstolsprocess eller ett skiljeförfarande som kan innebära en ekonomisk osäkerhet och risk för företagets betaltjänstverksamhet och lämna närmare uppgifter om detta.

Ett företag ska till sin ansökan bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 9–22 §§.

I ett företags verksamhetsplan ska det finnas

• 1.
  en utförlig beskrivning av den betaltjänstverksamhet som företaget avser att bedriva, och
• 2.
  flödesscheman som visar de administrativa processer som finns för de betaltjänster som företaget avser att tillhandahålla.

Om företaget tar emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten ska det lämna uppgift om vilket eller vilka nationella eller internationella system för betalningar som företaget avser att delta i.

I verksamhetsplanen ska det ingå en schematisk översikt av hur verksamheten i ett företag ska organiseras. Översikten ska visa vem som är ansvarig för respektive område eller funktion.

I verksamhetsplanen ska det vidare ingå en närmare beskrivning av de olika områdena eller funktionerna i betaltjänstverksamheten samt en övergripande redogörelse för de åtgärder som utförs inom respektive del.

Om ett företag även tillhandahåller, eller avser att tillhandahålla, närliggande tjänster och driva annan verksamhet än sådan som avser betaltjänster, ska företaget i verksamhetsplanen särskilt redogöra för denna verksamhet och dess omfattning.

Företaget ska även redogöra för hur det säkerställer att dess finansiella sundhet och Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över företaget inte försämras när det tillhandahåller eller avser att tillhandahålla annan verksamhet än sådan som avser betaltjänster.

Ett företag ska i verksamhetsplanen redogöra för hur det avser att uppfylla kravet på att skydda de medel som innehas för att genomföra betalningstransaktioner enligt 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster samt 11 kap. dessa föreskrifter.

Om ett företag har lagt ut, eller avser att lägga ut, verksamhet på någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa operativa funktioner som ingår i dess verksamhet med betaltjänster, ska företaget i sin verksamhetsplan lämna uppgifter om till vem det ger, eller avser att ge, ett uppdrag samt redogöra för uppdragets omfattning.

Företaget ska i verksamhetsplanen även redogöra för hur det säkerställer att

• 1.
  det följer de villkor som framgår av 3 kap. 28 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster och 10 kap. dessa föreskrifter, och
• 2.
  det i övrigt följer lagen om betaltjänster och andra författningar som reglerar verksamheten.

Företaget ska till verksamhetsplanen även bifoga de uppdragsavtal som det har ingått, eller avser att ingå, som avser funktioner som är av väsentlig betydelse för dess betaltjänstverksamhet.

Det ska framgå av ett företags verksamhetsplan

• 1.
  om det avser att anlita ombud i betaltjänstverksamheten,
• 2.
  vilka betaltjänster som ombudet ska utföra för företagets räkning, och
• 3.
  hur företaget avser att genomföra kontroller av ombudet.

Det ska framgå av ett företags verksamhetsplan om det avser att tillhandahålla betaltjänster genom att gränsöverskrida med verksamhet på det sätt som anges i 3 kap. 18, 19, 21 och 23 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan ange hur dess it-verksamhet för betaltjänster ska vara organiserad. Det ska särskilt anges hur företaget följer bestämmelserna i Dora-förordningen. Företaget ska dels översiktligt beskriva systemens funktioner och användningsområden, dels redogöra för vilka funktioner för sekretesskydd som det använder i sin verksamhet med betaltjänster för att hindra obehöriga att ta del av information om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Det ska även anges om företaget delar lokaler och teknisk utrustning med andra, samt hur företaget i förekommande fall avser att hantera sekretessfrågor i betaltjänstverksamheten med anledning av detta.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan beskriva sitt system för hantering av operativa risker och säkerhetsrisker enligt 5 b kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster och 5 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer.

Beskrivningen ska omfatta företagets rutiner för att underrätta Finansinspektionen om allvarliga operativa incidenter och säkerhetsincidenter enligt artikel 19 i Doraförordningen.

Företaget ska i verksamhetsplanen även lämna de uppgifter som framgår av 6 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter om verksamhet för betaltjänstleverantörer.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan ange om företaget får tillgång till känsliga betalningsuppgifter och, i förekommande fall, beskriva hur det arkiverar, övervakar, spårar och begränsar åtkomsten till uppgifterna.

Det ska framgå av verksamhetsplanen hur ett företag avser att säkerställa att det följer de regler som gäller för betaltjänstverksamhet.

Verksamhetsplanen ska vidare innehålla en redogörelse för hur funktionen för regelefterlevnad ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Företaget ska bifoga en separat instruktion för regelefterlevnad enligt 8 kap. 6 §.

Det ska framgå av verksamhetsplanen hur ett företag avser att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och kontrollera de risker som betaltjänstverksamheten är förknippad med.

Verksamhetsplanen ska vidare innehålla en redogörelse för hur funktionen för riskkontroll ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Företaget ska bifoga en separat instruktion för riskhantering enligt 8 kap. 9 §.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan ange de verksamheter som är kritiska för att företaget ska kunna upprätthålla driften av sina betaltjänster, och de beredskapsplaner som finns.

Ett företag som har en funktion för internrevision enligt 8 kap. 11 § ska i verksamhetsplanen redogöra för hur denna funktion ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan redogöra för de rutiner enligt 2 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer som det avser att tillämpa för att hantera klagomål från betaltjänstanvändare.

Ett företag ska till sin ansökan bifoga en allmän riskbedömning, interna regler och rutiner upprättade enligt bestämmelserna i 2–6 kap. lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt 2 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2017:11) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Det ska framgå av verksamhetsplanen om företagets betaltjänster omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006. Om företagets betaltjänster omfattas ska det framgå hur företaget avser följa förordningen.

Ett företag ska i sin verksamhetsplan ange hur det samlar in statistiska uppgifter om verksamhetens drift, transaktioner och svikliga förfaranden.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska och fysiska personer som ansöker om att undantas från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster för att i stället tillhandahålla betaltjänster som registrerad betaltjänstleverantör.

En juridisk person ska när den ansöker om undantag från tillståndsplikt lämna uppgifter enligt 2 kap. 2, 6 a och 7 §§.

Ansökan ska därutöver innehålla de uppgifter som anges i 5–7 §§.

En juridisk person ska i sin ansökan lämna uppgifter om vilka ledamöter och eventuella suppleanter eller motsvarande som ska ingå i dess styrelse samt vem som ska vara styrelsens ordförande. Det ska också anges vem som ska vara verkställande direktör eller motsvarande om en sådan har utsetts, samt vem som är dennes eventuella ställföreträdare. Det ska även framgå vilken person som ska vara ansvarig för betaltjänstverksamheten samt vem som är dennes eventuella ersättare.

En juridisk person ska bifoga uppgifter för ledningsprövning enligt 6 kap. 5 § för de personer som anges i första stycket.

En juridisk person ska bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 2 kap.

• –
  9–11 §§,
• –
  13 §,
• –
  14 §,
• –
  16 a §,
• –
  16 b §,
• –
  17 § första stycket,
• –
  18 § första stycket,
• –
  20 §, och
• –
  22 §.

En juridisk person ska i verksamhetsplanen ange sina rutiner dels för att övervaka att den vid varje tidpunkt uppfyller villkoren för att undantas från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster, dels för att underrätta Finansinspektionen enligt 2 kap. 4 § andra stycket samma lag. I verksamhetsplanen ska den juridiska personen även ange rutinerna för att minst årligen se över och kontrollera minimibeloppet för sin ansvarsförsäkring eller annan jämförbar garanti.

En fysisk person ska i sin ansökan om undantag från tillståndsplikt lämna uppgifter enligt 2 kap. 2, 6 a och 7 §§.

Ansökan för en fysisk person ska därutöver innehålla de uppgifter som anges i 11 och 12 §§.

För den fysiska personen och den person som är ansvarig för betaltjänstverksamheten ska de uppgifter för ledningsprövning bifogas som framgår av 6 kap. 5 §.

En fysisk person ska bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 6 och 7 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för den som driver sådan anmälningsskyldig verksamhet som avses i 1 kap. 9 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Den som tillhandahåller en sådan tjänst som avses i 1 kap. 6 a § 1 lagen (2010:751) om betaltjänster ska till sin anmälan bifoga

• –
  en beskrivning av verksamheten, tjänsten och betalningsinstrumentet,
• –
  en redogörelse över de varor eller tjänster som kan köpas med instrumentet, och
• –
  en redogörelse över hos vilka leverantörer instrumentet kan utnyttjas.

Den som genomför betalningstransaktioner enligt 1 kap. 7 § första stycket 8 lagen (2010:751) om betaltjänster, ska i sin anmälan till Finansinspektionen beskriva vilka åtgärder företaget vidtar för att

• –
  enskilda transaktioner inte ska överstiga ett belopp motsvarande 50 euro, och
• –
  det sammanlagda värdet inte ska överstiga ett belopp motsvarande 300 euro per månad för en abonnent.

Företaget ska även komma in med ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor som bekräftar att företaget inte har överskridit de beloppsgränser som anges i första stycket under det föregående räkenskapsåret.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för betalningsinstitut som vill tillhandahålla ytterligare betaltjänster utöver de som tidigare har registrerats av Finansinspektionen.

Ett betalningsinstitut ska i sin ansökan om att få tillhandahålla ytterligare betaltjänster bifoga handlingar och upplysningar enligt 2 kap.:

• –
  2 §, samt
• –
  5 § första och andra styckena om institutets kapitalkrav enligt 3 kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster ändras till följd av de ytterligare betaltjänster institutet ansöker om att få tillhandahålla.

Institutet ska till sin ansökan även bifoga en uppdaterad verksamhetsplan om det behöver göra ändringar i planen till följd av den nya betaltjänstverksamheten enligt 2 kap.

• –
  9 § första stycket,
• –
  10 och 12 §§ om institutet förändrar något av detta till följd av en ytterligare betaltjänst som det ansöker om att tillhandahålla,
• –
  13 § om en ytterligare betaltjänst helt eller delvis ska uppdras åt någon annan att utföra,
• –
  14 § om en ytterligare betaltjänst ska tillhandahållas genom ombud,
• –
  16 a § om en ytterligare betaltjänst påverkar de operativa riskerna och säkerhetsriskerna,
• –
  16 b § om en ytterligare betaltjänst innebär att institutet får tillgång till känsliga betalningsuppgifter,
• –
  17 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas påverkar hur institutet driver sitt arbete för att säkerställa att det följer de regler som gäller för betaltjänstverksamheten,
• –
  18 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas påverkar hur institutet bedriver sitt arbete för att hantera de risker som finns i betaltjänstverksamheten,
• –
  18 a § om en ytterligare betaltjänst påverkar institutets beredskapsplaner och åtgärder för driftskontinuitet,
• –
  19 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas förändrar behovet av en funktion för internrevision, eller förändrar hur den befintliga funktionen är utformad och bedriver sitt arbete,
• –
  21 § om institutets interna rutiner och riktlinjer mot penningtvätt och finansiering av terrorism behöver förändras till följd av de ytterligare betaltjänster som institutet ansöker om att få tillhandahålla, samt
• –
  22 § om institutets insamling av uppgifter om verksamhetens drift, transaktioner och svikliga förfaranden påverkas av den nya betaltjänstverksamheten.

Ett betalningsinstitut ska i sin ansökan lämna en uppdaterad beräkning enligt 2 kap. 6 § första stycket 1–3 för det nästkommande verksamhetsåret som även innehåller de förändringar som ytterligare betaltjänster medför.

Ett betalningsinstitut som ansöker om att även tillhandahålla betaltjänster enligt 1 kap. 2 § 7 eller 8 lagen (2010:751) om betaltjänster ska bifoga uppgifterna som framgår av 2 kap. 6 a §.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom ombud i ett annat land inom EES ska – när företaget underrättar Finansinspektionen enligt 3 kap. 18 § lagen (2010:751) om betaltjänster – använda bilaga III till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2055 av den 23 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter vad gäller betalningsinstituts utövande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster.

När företaget underrättar Finansinspektionen om vilken dag det avser att påbörja verksamheten i det andra landet, ska företaget använda bilaga VI till kommissionens förordning.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom en filial i ett annat land inom EES ska – när företaget underrättar Finansinspektionen enligt 3 kap. 19 § lagen (2010:751) om betaltjänster – använda bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2055 av den 23 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter vad gäller betalningsinstituts utövande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster.

När företaget underrättar Finansinspektionen om vilken dag det avser att påbörja verksamhet i det andra landet, ska företaget använda bilaga VI till kommissionens förordning.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla betaltjänster genom gränsöverskridande verksamhet i ett annat land inom EES ska – när företaget underrättar Finansinspektionen enligt 3 kap. 21 § lagen (2010:751) om betaltjänster – använda bilaga V till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2055 av den 23 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder för samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter vad gäller betalningsinstituts utövande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster.

När ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör underrättar Finansinspektionen enligt 1–3 §§, ska företaget även lämna en översättning av blanketterna till engelska eller till ett språk som är officiellt i det land som etableringen avser.

Bestämmelserna i detta kapitel anger vilka uppgifter ett betalningsinstitut och dess ägare, eller en registrerad betaltjänstleverantör, ska lämna till Finansinspektionen i samband med en ägar- eller ledningsprövning.

En ansökan om tillstånd att förvärva eller att öka ett kvalificerat innehav i ett betalningsinstitut ska göras i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2023:12) om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i vissa finansiella företag.

Ett betalningsinstitut ska snarast anmäla en förändring av dess styrelse eller ledande befattningshavare till Finansinspektionen enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2023:12) om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i vissa finansiella företag.

Vid byte av ansvarig för betaltjänstverksamheten, eller dennes ersättare, ska motsvarande uppgifter enligt första stycket lämnas för denna person.

En registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person, ska snarast anmäla en förändring av dess styrelse, ledande befattningshavare eller ansvarig för betaltjänstverksamheten eller dennes ställföreträdare till Finansinspektionen.

En sådan anmälan ska innehålla uppgifter som identifierar en styrelse- och ledningsperson, samt uppgifter om dennes utbildning, arbetslivserfarenhet, andra uppdrag, och anseende.

I detta kapitel finns bestämmelser om övriga anmälnings- och tillståndspliktiga förfaranden enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut ska i en anmälan, enligt 3 kap. 28 § första stycket lagen (2010:751) om betaltjänster, lämna de uppgifter om uppdragsavtal som anges i 2 kap. 13 §.

Betalningsinstitutet ska lämna anmälan till Finansinspektionen senast en månad innan avtalet ska träda i kraft.

En anmälan enligt 3 kap. 17 § första stycket lagen (2010:751) om betaltjänster från ett betalningsinstitut ska innehålla de uppgifter som anges i 2 kap. 14 §.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som avser att tillhandahålla, eller förändra, närliggande tjänster eller annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänster, ska anmäla detta till Finansinspektionen. Anmälan ska innehålla de uppgifter som anges i 2 kap. 11 §.

Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska göra en anmälan enligt första stycket senast en månad innan den planerade förändringen.

Ett betalningsinstitut ska – i en ansökan om tillstånd enligt 3 kap. 7 § tredje stycket lagen (2010:751) om betaltjänster att göra en uppskattning på grundval av historiska uppgifter – lämna uppgifter som visar hur stor andel av medlen per månad som företaget har använt till betalningstransaktioner. Uppgifterna ska minst omfatta de två föregående verksamhetsåren.

I detta kapitel finns bestämmelser om hur ett betalningsinstitut ska organisera sin betaltjänstverksamhet samt vilka rutiner det ska ha för att institutet ska uppfylla kravet på tillräckliga styr- och kontrollformer för verksamheten med betaltjänster enligt 2 kap. 6 § 2 a lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut ska ha

• 1.
  dokumenterade beslutsrutiner som tydligt anger rapporteringsvägar samt en organisationsstruktur som tydligt fördelar funktioner och ansvarsområden,
• 2.
  kontrollmekanismer som säkerställer att beslut och rutiner följs på alla nivåer inom institutet, och
• 3.
  en effektiv rapportering och spridning av information internt i institutet.

Institutet ska när det tillämpar första stycket ta hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet.

Ett betalningsinstitut ska ha rutiner för att minimera risken att, till följd av t.ex. missbruk av medel, bedrägerier, bristande administration, bristfällig dokumentation eller försumlighet, inte kunna fullgöra sina åtaganden till betaltjänstanvändarna.

Ett betalningsinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera sina interna kontrollmekanismer, instruktioner och rutiner som införts enligt 2–3 §§, för att säkerställa att de är aktuella, effektiva och lämpliga. Institutet ska dessutom vidta åtgärder för att rätta till eventuella brister.

Styrelsen och den verkställande direktören ska säkerställa att de får regelbundna, åtminstone årliga, skriftliga rapporter om de områden som omfattas av bestämmelserna i detta kapitel om regelefterlevnad och riskkontroll, samt i tillämpliga fall internrevision. Rapporterna ska bland annat innehålla uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits vid brister.

Styrelsen och den verkställande direktören för ett betalningsinstitut som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster eller kontoinformationstjänster enligt 1 kap. 2 § 7 eller 8 lagen (2010:751) om betaltjänster, ska säkerställa att företaget minst årligen ser över och kontrollerar minimibeloppet för företagets ansvarsförsäkring eller jämförbar garanti.

Ett betalningsinstitut ska ha aktuella och lämpliga instruktioner och rutiner för att kunna upptäcka vilka risker som finns för att institutet inte fullgör sina förpliktelser enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och andra författningar som reglerar institutets betaltjänstverksamhet.

Institutet ska även införa lämpliga rutiner och vidta åtgärder för att minimera dessa risker.

Institutet ska ta hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet när det utformar instruktioner och rutiner.

Ett betalningsinstitut ska ha en effektiv funktion för regelefterlevnad.

Funktionen ska ansvara för att

• 1.
  kontrollera och bedöma om de åtgärder och rutiner som ska införas enligt 6 § andra stycket är lämpliga och effektiva,
• 2.
  utvärdera de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister i institutets regelefterlevnad, samt
• 3.
  ge råd och stöd till personer som är ansvariga för betaltjänstverksamheten och för institutets ombud, så att betaltjänstverksamheten drivs enligt lagen (2010:751) om betaltjänster samt andra författningar som reglerar institutets betaltjänstverksamhet.

För att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt ska styrelsen och den verkställande direktören ansvara för att

• 1.
  funktionen har de befogenheter, resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all relevant information,
• 2.
  utse en person som ansvarar för funktionen och för all rapportering till företagsledningen om regelefterlevnad enligt kraven i 5 §,
• 3.
  de personer som ingår i funktionen arbetar oberoende och inte deltar i utförandet av betaltjänster i verksamhet som de kontrollerar, och
• 4.
  metoden för att fastställa ersättning till anställda som ingår i funktionen inte äventyrar, eller sannolikt kan komma att äventyra, deras objektivitet.

Finansinspektionen kan besluta om undantag från kraven enligt första stycket 3 och 4 om det med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet inte är proportionerligt att kraven ställs och institutets funktion för regelefterlevnad är effektiv även utan att kraven uppfylls.

Ett betalningsinstitut ska ha instruktioner och rutiner för riskhantering i syfte att identifiera och hantera de risker som finns i dess betaltjänstverksamhet.

Ett betalningsinstitut ska ha en effektiv funktion för riskkontroll som arbetar oberoende. Institutet ska utse en person som ansvarar för funktionen och för att tillhandahålla rapporter och råd till styrelsen och den verkställande direktören enligt kraven i 5 §.

Funktionen ska ansvara för att

• 1.
  kontrollera att instruktioner och rutiner enligt 9 § är aktuella, lämpliga och effektiva,
• 2.
  implementera de instruktioner och rutiner som anges i 9 §,
• 3.
  kontrollera i vilken utsträckning institutet, dess anställda och ombud följer instruktioner och rutiner för att hantera risker enligt 9 §,
• 4.
  kontrollera att institutet vidtar lämpliga och effektiva åtgärder för att rätta till brister i instruktioner och rutiner eller i de anställdas och ombudens tillämpning av dessa.

Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet på oberoende i första stycket om det med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet inte är proportionerligt att kravet ställs och institutets funktion för riskkontroll är effektiv även utan att kraven uppfylls.

Ett betalningsinstitut ska ha en funktion för internrevision om det är lämpligt och rimligt med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet. Funktionen ska vara åtskild från och oberoende av institutets övriga funktioner och verksamheter med betaltjänster.

Funktionen för internrevision ska

• 1.
  ha en aktuell revisionsplan för att undersöka och bedöma om institutets system, interna kontrollmekanismer och rutiner är lämpliga och effektiva,
• 2.
  utfärda rekommendationer på grundval av det arbete som utförts enligt 1,
• 3.
  kontrollera hur dessa rekommendationer följs, och
• 4.
  tillhandahålla rapporter vad gäller internrevisionsfrågor till styrelsen och den verkställande direktören enligt kraven i 5 §.

Bestämmelser om hur ett betalningsinstitut ska hantera klagomål om betaltjänster finns i 2 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:4) om verksamhet för betaltjänstleverantörer.

Ett betalningsinstitut ska bevara, enligt 3 kap. 8 § lagen (2010:751) om betaltjänster, följande relevanta uppgifter:

• 1.
  verksamhetsplan enligt 2 kap. 8 §,
• 2.
  interna regler, rutiner, instruktioner, och rapporter för betaltjänstverksamheten,
• 3.
  underlag för ansökningar, anmälningar, underrättelser och rapportering till Finansinspektionen,
• 4.
  styrelseprotokoll,
• 5.
  uppgifter om institutets och kundens rättigheter och skyldigheter när det gäller avtal om att tillhandahålla betaltjänster eller de villkor som institutet tillämpar för att tillhandahålla kunden betaltjänster,
• 6.
  uppgifter om genomförda betalningstransaktioner, och
• 7.
  uppgifter om saldo på betalkonton.

Ett betalningsinstitut ska tillämpa bestämmelserna i detta kapitel när det beräknar kapitalkravet enligt 3 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster. Efter en ansökan enligt 2 kap. 1 § beslutar Finansinspektionen om vilken metod som företaget ska använda.

Bestämmelser för beräkning av kapitalbasen och dess sammansättning finns i artiklarna 25–91 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

Ett betalningsinstitut ska tillämpa alternativ (a) enligt artikel 89.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013.

Med ett betalningsinstituts fasta omkostnader avses

• a)
  personalkostnader, som löner (inklusive anställdas provisioner och bonus), sociala avgifter och pensionsåtaganden,
• b)
  fastighetskostnader och lokalkostnader samt därmed förenade kostnader,
• c)
  övriga kontraktsbundna kostnader för till exempel datorer och annan utrustning, samt
• d)
  avskrivningar.

Betalningsinstitut som ska tillämpa 3 kap. 10 § lagen (2010:751) om betaltjänster behöver endast ta med fasta omkostnader som är hänförliga till verksamheten med betaltjänster.

Kapitalkravet är 10 procent av företagets fasta omkostnader under tolvmånadersperioden närmast före beräkningstillfället eller – om institutets verksamhet har pågått i mindre än ett år – de fasta omkostnader som har angetts i dess verksamhetsplan.

Om institutets verksamhet har ändrats väsentligt sedan det föregående året, eller om Finansinspektionen anser att verksamhetsplanen behöver korrigeras, får inspektionen besluta om ändring av beräkningsunderlaget.

Med betalningsvolym avses en tolftedel av totalbeloppet av de betalningstransaktioner som betalningsinstitutet genomförde under tolvmånadersperioden närmast före beräkningstillfället.

Kapitalkravet är summan av posterna som beräknas enligt a–e, multiplicerad med tillämplig skalfaktor enligt tredje stycket.

• a)
  4 procent av den del av betalningsvolymen som inte överstiger 5 miljoner euro,
• b)
  2,5 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 5 miljoner euro, men inte 10 miljoner euro,
• c)
  1 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 10 miljoner euro, men inte 100 miljoner euro,
• d)
  0,5 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 100 miljoner euro, men inte 250 miljoner euro, och
• e)
  0,25 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 250 miljoner euro.

Skalfaktorer: a) 0,5 om betalningsinstitutet ska tillhandahålla betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 6 lagen (2010:751) om betaltjänster, b) 1 om betalningsinstitutet ska tillhandahålla betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 1–5 lagen om betaltjänster.

Posterna enligt 3 kap. 3 § 3 lagen (2010:751) om betaltjänster ska beräknas på det senaste räkenskapsåret. Summan av posterna benämns nedan relevant indikator. Om relevant indikator understiger 80 procent av medelvärdet av den relevanta indikatorn för de tre föregående räkenskapsåren, ska i stället 80 procent av medelvärdet användas som relevant indikator.

Kapitalkravet är värdet på relevant indikator multiplicerat dels med en multiplikationsfaktor beräknad enligt femte stycket, dels med tillämplig skalfaktor enligt 3 § fjärde stycket.

Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får affärsprognoser användas vid beräkningen.

Multiplikationsfaktor: a) 10 procent av den del av summan som inte överstiger 2,5 miljoner euro, b) 8 procent av den del av summan som överstiger 2,5 miljoner euro, men inte 5 miljoner euro, c) 6 procent av den del av summan som överstiger 5 miljoner euro men inte 25 miljoner euro, d) 3 procent av den del av summan som överstiger 25 miljoner euro men inte 50 miljoner euro, e) 1,5 procent av den del av summan som överstiger 50 miljoner euro.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska handla när de ingår, hanterar och säger upp uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för dess betaltjänstverksamhet.

Kapitlet gäller inte för sådana uppdragsavtal som omfattas av kapitel V i Doraförordningen.

Ett uppdragsavtal ska vara skriftligt och tydligt reglera betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens respektive uppdragstagarens rättigheter och skyldigheter.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta nödvändiga åtgärder för att i uppdragsavtalet säkerställa att

• 1.
  uppdragstagaren har den kompetens, kapacitet och de tillstånd som i förekommande fall krävs enligt lag för att utföra den utlagda verksamheten på ett tillförlitligt och professionellt sätt och hantera risker i samband med det,
• 2.
  betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören kan bedöma och övervaka hur väl uppdragstagaren utför sina uppgifter,
• 3.
  betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören kan vidta lämpliga åtgärder om uppdragstagaren inte utför den utlagda verksamheten på det sätt som anges i 1,
• 4.
  uppdragstagaren underrättar betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören om händelser som väsentligt kan påverka uppdragstagarens möjlighet att utföra den utlagda verksamheten enligt 1,
• 5.
  uppdragsavtalet kan sägas upp utan att detta påverkar kontinuiteten eller kvaliteten i verksamheten hos betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören,
• 6.
  uppdragstagaren samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den utlagda verksamheten,
• 7.
  betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören, institutets revisorer och Finansinspektionen har tillgång till uppgifter om den utlagda verksamheten samt till uppdragstagarens lokaler, och att Finansinspektionen kan utöva tillsyn,
• 8.
  uppdragstagaren skyddar all konfidentiell information som avser betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören eller dess kunder, samt
• 9.
  betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören och uppdragstagaren har en beredskapsplan för att återställa verksamheten efter oförutsedda händelser samt utför återkommande tester av rutinerna för säkerhetskopiering, om det är nödvändigt med hänsyn till den verksamhet som har lagts ut.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska ha de resurser och den kunskap som krävs för att dels hantera risker i samband med att verksamhet läggs ut, dels övervaka den utlagda verksamheten.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur betalningsinstitut ska hantera betaltjänstanvändares medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut som i enlighet med 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster väljer att deponera medel på ett särskilt konto, ska säkerställa att kontot kan identifieras separat från konton som används för medel som tillhör betalningsinstitutet.

Ett betalningsinstitut som i enlighet med 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster väljer att investera medel i likvida tillgångar med låg risk, ska göra det i statsskuldväxlar.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka upplysningar som betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer och företag som är anmälningsskyldiga enligt 1 kap. 9 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster ska rapportera till Finansinspektionen.

Ett betalningsinstitut ska skriftligen informera Finansinspektionen när det påbörjar verksamheten med betaltjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska löpande uppdatera verksamhetsplanen med de ändringar som sker i verksamheten.

Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska utan dröjsmål lämna uppgifter till Finansinspektionen om ändringar i verksamhetsplanen som är av större betydelse.

Om en revisor i ett betalningsinstitut vidtar sådana åtgärder som anges i 9 kap. 43 och 44 §§ aktiebolagslagen (2005:551), ska betalningsinstitutet omgående informera Finansinspektionen om detta.

Ett företag som är anmälningsskyldigt enligt 1 kap. 9 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster ska till Finansinspektionen senast den 30 juni varje år komma in med ett skriftligt intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor. Av intyget ska framgå att revisorn, genom ett bestyrkande med begränsad säkerhet, bekräftar att företaget under föregående kalenderår i sin verksamhet inte överstigit beloppsgränserna i 1 kap. 7 § 8 lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut ska två gånger per år lämna Finansinspektionen uppgifter för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav enligt den metod som myndigheten beslutat att företaget ska tillämpa. Institutet ska samtidigt lämna uppgifter om den totala betalningsvolymen för varje månad sedan föregående rapportering. Om institutet tillhandahåller någon av betaltjänsterna enligt 1 kap. 2 § 1–6 lagen (2010:751) om betaltjänster, ska det även ange vilken eller vilka av metoderna enligt 3 kap. 7 § samma lag som det använder för att skydda en betaltjänstanvändares medel.

Uppgifter för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav ska gälla förhållandena den 30 juni respektive den 31 december (balansdagar), och lämnas i svenska kronor.

Vid omräkning från annan valuta ska den avistakurs tillämpas som gäller på balansdagen.

Ett betalningsinstitut ska lämna uppgifterna via Finansinspektionens webbtjänst periodisk rapportering på myndighetens webbplats på det sätt som närmare anvisas där.

Uppgifterna ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 21 januari respektive den 21 juli. Vid årsbokslut ska uppgifterna ha kommit in senast den femtonde dagen i den andra månaden efter balansdagen.

Uppgift om betalningsvolym ska gälla det totala belopp som institutet har förmedlat för betaltjänstanvändares räkning, och avse perioderna från och med den första dagen i en månad till och med den sista dagen i månaden för varje månad mellan balansdagarna.

Vid omräkning från annan valuta ska den avistakurs tillämpas som gäller på balansdagen.

Finansinspektionen beslutar om undantag från bestämmelserna i 5 och 6 §§, om det finns särskilda skäl.