De försäkringstekniska avsättningarna för oreglerade skador ska uppgå till försäkringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets uppskattade slutliga kostnad för att tillgodose alla krav som beror på händelser som inträffat före räkenskapsårets utgång, oavsett om dessa krav har anmälts eller inte. Avdrag görs för de belopp som företaget redan har betalat ut med anledning av ersättningskrav.
I beloppet för oreglerade skador ska försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget räkna in beräknade framtida driftskostnader för att reglera inträffade, men vid balansdagen ännu inte slutreglerade, skador och återbäring som förfallit till betalning.
Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR), ska baseras på försäkringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets erfarenhet och skadeutfall. Avsättningen ska omfatta kostnader för skador som har inträffat men som är okända för företaget.
Om ett försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag tillämpar statistiska metoder för att beräkna avsättningen för oreglerade skador, ska företaget fortlöpande pröva tillförlitligheten i de tillämpade metoderna.
I sådan verksamhet där en skada kan komma att slutregleras först avsevärd tid efter det att den inträffade, exempelvis olika slag av ansvarsförsäkring, ska försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget ta den hänsyn som krävs till förväntad utveckling som kan påverka skadekostnaderna.
Endast under följande förutsättningar får värdet av framtida betalningar diskonteras när avsättningen för oreglerade skador beräknas för en grupp av skador:
- a)Diskonteringen ska göras öppet, med redovisning av gjorda antaganden om framtida direktavkastning och inflation.
- b)Den förväntade genomsnittliga återstående tiden till skadeutbetalning ska vara minst fyra år för den berörda gruppen av skador.
- c)Diskonteringen ska följa erkänd aktuariell praxis och planerade förändringar av den tillämpade modellen ska förhandsanmälas till Finansinspektionen.
- d)Hänsyn ska tas till alla faktorer som kan förväntas medföra att kostnaderna för gruppen av skador ökar i framtiden.
- e)Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska ha tillräckliga uppgifter för att kunna konstruera en rimlig modell för skadeavvecklingens tidsförlopp.
- f)Antagandet om diskonteringsränta ska vara en försiktig uppskattning av direktavkastningen på de placeringar som motsvarar avsättningarna för oreglerade skador under perioden för skadeavvecklingen.
- g)Antagandet om diskonteringsränta får högst uppgå till det lägsta värdet på direktavkastningen för den typ av placeringar som avses i punkten f, beräknad som ett genomsnitt för de senaste fem åren respektive för det senaste året före balansdagen.
- h)Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska i en not till årsredovisningen ange det odiskonterade beloppet av avsättningen för oreglerade skador. Beloppet ska delas upp på de grupper för vilka olika diskonteringsmetoder har använts. Vidare ska dessa metoder specificeras när det gäller antaganden om framtida skadekostnader och kapitalavkastning samt kriterier för att bestämma skadeavvecklingstidens längd.
Begränsningarna i sjätte stycket f och g gäller inte för oreglerade skador hänförliga till tjänstepensionsförsäkring eller försäkring som värderas enligt bestämmelserna om livförsäkringsavsättning; till exempel skadelivräntor och sjukräntor.
