Bilaga 3
Anvisningar till blankett Kompletterande tillsynsrapportering – livförsäkringsföretag
Begrepp och uttryck i blanketten och i dessa anvisningar har samma betydelse som i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:23) om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat anges.
Rapportering av års- och kvartalsupplysningar
Upplysningar lämnas enligt avsnitt A–M i blanketten:
M. Uppgifter för livförsäkringsföretag med undantag år
De avsnitt som rapporteras för aktuell period markeras med kryss i rutan i blankettens innehållsförteckning.
Det går att förtydliga lämnade upplysningar under kommentarsfältet i varje avsnitt.
Inrapportering och rapporteringsformat
De kompletterande upplysningarna i blanketten ingår inte i den datapunktsmodell och taxonomi som Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) utarbetat för kompletterande upplysningar till den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen, utan lämnas till Finansinspektionen i anvisat format.
Belopp
Samtliga belopp anges i heltal utan decimaler. Beloppen får avrundas till närmaste tusental.
I blanketten anges kostnader som negativa värden med minustecken (även vid specifikation av rena kostnadsposter), om inget annat anges.
Valuta
Den valuta som upplysningarna rapporteras i anges i rutan valuta. Valutan anges enligt den internationella standarden ISO 4217.
Försäkringsgrenar
Fördelningen på försäkringsgrenar följer den indelning som beskrivs i 2 § bilaga 6 till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inget annat anges.
A. Resultaträkning, kvartal
Resultaträkning lämnas för kvartal 1–4. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Värden i resultaträkningen anges ackumulerade från årets början.
Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats i årsredovisningen.
I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till tillgångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäkringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastningen i den tekniska redovisningen.
Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icketekniska redovisningen.
Specifikationer kapitalavkastning
Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.
A28 Hyresintäkter och andra intäkter från byggnader och mark Med hyresintäkter från byggnader och mark avses intäkter från fastigheter upptagna på G53 Direktägda byggnader och mark. Räntebidrag räknas inte in i hyresintäkter, utan ses som en räntesubvention.
A29 Driftskostnader för byggnader och mark Med driftskostnader för byggnader och mark avses kostnader från fastigheter upptagna på G53 S:a direktägda byggnader och mark avseende fastighetsförvaltning, inklusive underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot ingår inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central administration.
A30 Ränteintäkter m.m. Med ränteintäkter m.m. avses ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna under G59 Kassa, banktillgodohavanden. Ränteintäkter från derivat specificeras under A31.
A32 Räntekostnader m.m. Med räntekostnader m.m. avses bland annat räntekostnader för fastighetslån, reducerade med eventuella räntebidrag. Räntekostnader från derivat specificeras under A33.
A34 Utdelning på aktier och andelar Med utdelning på aktier och andelar avses utdelning på aktier och andelar inklusive aktier i koncern- och intresseföretag. Utdelning på aktier och andelar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår dock inte.
B. Resultaträkning, år
Resultaträkning lämnas årsvis. Redovisningen görs utan uppdelning på försäkringsgrenar. Specifikation till resultatuppgifter lämnas under avsnitt E. Specifikation av resultatuppgifter.
Intäkter från investeringsavtal särredovisas, oavsett under vilken post de redovisats i årsredovisningen.
I fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning som går att hänföra till tillgångar för egen räkning i den icke-tekniska redovisningen. I traditionell livförsäkringsrörelse redovisas däremot kapitalavkastning i den tekniska redovisningen.
Specifikationer av kapitalavkastningen avser den totala kapitalavkastningen, dvs. summan av kapitalavkastningen i försäkringsrörelsen och i finansrörelsen.
Om företaget driver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skadeförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning i skadeförsäkringsrörelsen under den icketekniska redovisningen.
C. Balansuppgifter, kvartal
I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i balansräkningen. Summa tillgångar och summa eget kapital, avsättningar och skulder redovisas. Dessutom redovisas periodiserade intäkter och kostnader, placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk samt försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) här.
Vissa poster specificeras även för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd traditionell försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depåförsäkring).
D. Balansräkning, år
I detta avsnitt redovisas balansräkningens poster. Bland annat redovisas tillgångar, eget kapital, obeskattade reserver, efterställda skulder och försäkringstekniska avsättningar. En uppdelning av D35 varav oreglerade skador görs under Specifikation av oreglerade skador (D45–D50).
Vissa poster specificeras för tjänstepension (delas upp i förmånsbestämd traditionell försäkring respektive avgiftsbestämd traditionell fond- och depåförsäkring). E. Specifikation av resultatuppgifter, år
I detta avsnitt specificeras vissa uppgifter i resultaträkningen. Specifikationerna är i vissa fall mer detaljerade än årsredovisningens specifikationer.
Specifikation av driftskostnader
Vid uppdelning av anskaffningskostnaderna i provisionskostnader och övriga anskaffningskostnader inkluderas i provisionskostnader, provisioner till egen personal. Med personalkostnader avses löner, sociala avgifter, pensioner och arvoden m.m.
Förändringsposter i eget kapital
E65 Överförd vinst/förlust till försäkringstagare Denna post avser garantier exempelvis vid uppnådd pensionsålder eller dödsfall. Garantierna kan avse både avkastningsgarantier för traditionella försäkringar samt premiegarantier för fond- och depåförsäkring. Här ingår också kostnader/vinster för dödlighetsantaganden, sjukantaganden och driftskostnadsantaganden för vinstutdelande företag.
E66 Överfört till aktieägare Denna post avser eventuell utdelning till aktieägare. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.
E67 Tillskott från aktieägare Denna post avser eventuellt aktieägartillskott och kapitaltillskott vid försäljningar m.m. Förklaring till posten ges i kommentarsfältet.
Uppgift om antal anställda
Antal anställda motsvarar den uppgift som lämnas i årsredovisningen.
F. Nyteckning och premier, kvartal
Direkt försäkring av svenska risker, nyteckning och premier
Uppgifterna i F1–F25 avser verksamhet som klassats som livförsäkring och omfattar inte skadeförsäkring. Skadeförsäkring redovisas under F26–F28 samt under Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar.
Uppgifterna som redovisas avser endast det kvartal som redovisas och inte ackumulerade värden. Samtliga värden redovisas som positiva värden även om dessa klassas som kostnader i resultaträkningen.
Redovisningen avser:
• nyteckning, engångspremie
• nyteckning, årlig premie
• inbetalda premier för totala beståndet
varav inflyttat kapital
o
varav uppräknade fribrev.
o
Redovisning av premier och utbetalningar görs för samtliga avtal om försäkring, dvs. även för avtal som klassificeras som investeringsavtal.
Uppgifter om premier och utbetalningar anges brutto, dvs. effekter av återförsäkring beaktas inte.
Även beståndsöverlåtelser och mottaget försäkringskapital p.g.a. utnyttjad flytträtt redovisas som nyteckning av det mottagande företaget. I dessa fall är det dock endast framtida avtalad premie som betraktas som nyteckning. Överföring av kapital vid beståndsöverlåtelse och vid flyttning betraktas inte som nyteckning. Motsvarande gäller även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring).
Utökning av befintlig försäkring redovisas inte som nyteckningspremie.
Definitioner av verksamhet
F1–F15 Tjänstepensionsförsäkring Med tjänstepensionsförsäkring avses livförsäkring enligt 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag som har samband med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodisk utbetalning) är beroende av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkring som meddelas som tillägg till sådan livförsäkring.
En konkurrensutsatt försäkring är en sådan försäkring där det finns möjlighet att välja mellan flera försäkringsgivare. Med tjänstepensionsförsäkring via valcentral avses en tjänstepensionsförsäkring där den anställde själv har valt försäkringsgivare och där en valcentral förmedlar premien från arbetsgivaren till försäkringsgivaren.
F3, F7, F10 och F13 Kapitalförsäkring för tjänstepension Kapitalförsäkringar som har sitt upphov i tjänstepensionsutfästelser (exempelvis direktpension) redovisas under dessa poster. Kapitalförsäkringar i form av tjänstegruppliv (TGL) anges endast under F22.
F1–F3 och F4–F7 Förmånsbestämd respektive avgiftsbestämd Med förmånsbestämd och avgiftsbestämd traditionell försäkring avses en försäkring, enligt definitionen i 3 § i bilaga 6 till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.
F11–F13 och F20–F21 Depåförsäkring Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller i fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses en sådan försäkring vara en fondförsäkring.
F16, F18 och F20 Pensionsförsäkring, privat Här redovisas privat pensionsförsäkring av sparandetyp som är annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. För denna sparandetyp är försäkringstagaren också den försäkrade. Försäkringen tillhör skattekategori P.
F17, F19 och F21 Kapitalförsäkring, privat Här redovisas privata kapitalförsäkringar enligt skattekategori K, som är av sparandetyp. Privat grupplivförsäkring redovisas endast under F23. Om inbetalda premier kan hänföras till s.k. privat kapitalpension (för definition, se under avsnitt H. Försäkringsbestånd), får sådana premier inkluderas under motsvarande poster för kapitalförsäkring.
F14 och F24 Premiebefrielseförsäkring Premiebefrielseförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den har tecknats av försäkringstagaren som ”privat”. Särredovisning av försäkringens innehåll görs oavsett om den utgör tilläggsförsäkring till en försäkring inom företaget eller om den tecknats separat (med huvudförsäkring i annat företag).
F15 och F25 Sjukförsäkring Här redovisas sjukförsäkring som inte kan sägas upp av försäkringsföretaget och därför har klassats inom livförsäkringsrörelse. Sjukförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av en arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”. Sjukförsäkring som erbjuds inom ramen för tjänstepension redovisas under F15, oavsett om försäkringen anses vara konkurrensutsatt eller inte.
F22 och F23 Gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring Grupplivförsäkring särskiljs med avseende på om den tecknats av arbetsgivare i anslutning till anställning som ”tjänste” eller om den tecknats av en försäkringstagare som ”privat”.
Med privat grupplivförsäkring (F23) avses en sådan försäkring där gruppavtal har tecknats och där gruppföreträdare vanligtvis finns. Här redovisas också redan etablerade grupper som saknar en naturlig gruppföreträdare, men som använder gruppbildningen som en möjlighet att utjämna eller reducera premien.
Nyteckning Engångspremie En engångspremie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som betald.
Nyteckning Årlig premie Nytecknad årlig premie redovisas som summan av de avtalade premierna under de tolv första månaderna. Detta gäller även om varje premie försäkringstekniskt behandlas som en engångspremie. Den årliga premie som redovisas måste vara en framtida stabilt löpande premie.
En årlig premie räknas som nytecknad om försäkringen är såväl beviljad som betald.
Inbetalda premier för totala beståndet Premierna avser summan av premier för nytecknat och gammalt bestånd. I premier inkluderas även omföringar från överskottsmedel.
varav inflyttat försäkringskapital Med inflyttat försäkringskapital avses hela det försäkringskapital (inkl. återbäringskapital) som överförs genom inflyttning från annat företag för enskilda försäkringstagare. Även flyttning inom företaget mellan olika försäkringsgrenar (t.ex. mellan traditionell livförsäkring och fondförsäkring) beaktas. I uppgiften ingår också inkomna premier (kapital) som avser beståndsöverlåtelser till företaget, även i fall sådana belopp redovisas över balansräkningen.
varav uppräknade fribrev Med uppräknade fribrev avses värdet av de tekniska premier som avser beslutade höjningar av fribrevsförmåner inom förmånsbestämd – och i vissa fall – avgiftsbestämd tjänstepensionsförsäkring.
I posten inkluderas även omföringar från överskottsmedel. Fribrevsuppräkningsbelopp får dock inte räknas som nytecknad premie.
F26–F28 Skadeförsäkring Här redovisas skadeförsäkringsrörelse som bedrivs inom ett livförsäkringsföretag.
Med olycksfallsförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 1 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
Med sjukförsäkring avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 2 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.
Med annan förmögenhetsskada avses sådan försäkring som tillhör försäkringsklass 16 inom skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen.
Specifikation av inbetalda premier och vissa utbetalningar
Uppgifterna i F29–F36 avser all svensk direktförsäkringsverksamhet.
F29 Inbetalda premier för totala beståndet Här redovisas summerade premieuppgifter enligt samma anvisningar som anges under Inbetalda premier för totala beståndet.
Tjänstepensionsförsäkring, totalt Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F15.
varav förmånsbestämd försäkring Uppgiften i F29 motsvarar summan av F1–F3.
varav avgiftsbestämd traditionell försäkring Uppgiften i F29 motsvarar summan av F4–F7.
varav fondförsäkring Uppgiften i F29 motsvarar summan av F8–F10.
varav depåförsäkring Uppgiften i F29 motsvarar summan av F11–F13.
Övrig livförsäkring Uppgiften i F29 motsvarar summan av F16–F25.
Skadeförsäkring, totalt Uppgiften i F29 motsvarar summan av F26–F28.
F31 Inflyttat försäkringskapital Här redovisas summerade uppgifter enligt samma anvisningar som anges under varav inflyttat försäkringskapital.
F32 Avflyttat försäkringskapital Med avflyttat försäkringsavtal avses hela det försäkringskapital (tekniskt återköpsvärde samt återbäringskapital) som överförs genom avflyttning till annat företag för enskilda försäkringstagare. I uppgiften ingår även det belopp som avser beståndsöverlåtelser till mottagande företag, även om sådana belopp redovisas över balansräkningen.
G. Kapitalplaceringar och skulder, kvartal
Klassificering
Klassificeringen av emittenter baseras på Statistiska centralbyråns (SCB) register för klassificering av institutionella enheter i Sverige.
Affärsdagsredovisning
I avsnittet tillämpas genomgående affärsdagsredovisning enligt 2 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag.
Marknadsvärde (verkligt värde)
Med marknadsvärde avses i detta avsnitt den värdering som tillämpas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag, om inte annat följer av dessa anvisningar.
Redovisning av obligationer, certifikat, lån, derivat och andra instrument görs till marknadsvärde exklusive upplupna räntor. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter i vissa tillgångsposter.
Nettotransaktioner under perioden
Med nettotransaktioner avses förändringar i tillgångar och skulder som inte beror på värdeförändringar eller omklassificeringar. Transaktioner uppkommer när tillgångar eller skulder upprättas, avvecklas, bytes eller överlåts. Transaktionsvärdet omfattar inte avgifter, arvoden, provisioner, courtage och liknande tjänster. Upplupna räntor redovisas under G60 Upplupna ränteintäkter och G61 Upplupna hyresintäkter. Ränteintäkter och räntekostnader redovisas inte här då de räknas som avkastning.
Med period avses det senaste kvartalet.
Transaktioner redovisas netto där en ökning av en tillgång/skuld anges med ett positivt värde. En minskning av en tillgång/skuld anges med ett negativt värde. Observera att affärsdagsredovisning gäller vid bestämning av transaktioner.
Exempel på vad som är en transaktion:
• Köp eller försäljning av aktier, certifikat och obligationer.
• Uttag/insättning i bank.
• Upptagning och amortering av lån.
• Värdepapper som förfallit under kvartalet.
• Utdelningar på aktier och andelar: Om utdelningen görs i form av aktier
eller återinvesterade fondandelar är det en positiv transaktion på aktier och
andelar. En kontantutdelning redovisas däremot inte som en transaktion på
aktier och andelar.
• Transaktioner i derivat: Premiebetalningar räknas som en transaktion. När
kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten
upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva
marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativa transaktion på
tillgångssidan. En realiserad förlust för derivat med negativa
marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan.
Vid handel på andrahandsmarknaden redovisas ett köp som en positiv
transaktion och en försäljning som en negativ transaktion för derivat på
både tillgångs- och skuldsidan.
Där posterna är överstrukna redovisas inte nettotransaktioner.
Utländsk valuta
Placeringar i utländsk valuta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid värdering av en placering används de noterade stängningskurserna på rapportdagen som balansvärde.
Transaktioner i annan valuta än företagets redovisningsvaluta räknas om till företagets redovisningsvaluta enligt årsredovisningen. Vid omräkningen används affärsdagens stängningskurs.
Utländska motparter
Med utländsk motpart avses en motpart som har utländsk hemvist. Det innebär att ett svenskt dotterföretag eller en svensk filial i utlandet räknas som en utländsk motpart. En utländsk filial i Sverige klassificeras på motsvarande sätt som en svensk motpart. Se även avsnittet under rubriken Sektorklassificering.
Kapitalplaceringar med vissa skuldposter
G1–G6 Penningmarknadsinstrument
Med penningmarknadsinstrument avses överlåtbara värdepapper som certifikat och statsskuldväxlar med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) upp till ett år.
Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar penningmarknadsinstrument utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av penningmarknadsinstrument utgivna av svenska låntagare.
G6 och G13 varav tillgångar i depåförsäkring I denna post särredovisas hur stor del som tillhör depåförsäkring.
Med depåförsäkring avses en livförsäkring vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Dessa placeras i en depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.
G7–G13 Obligationer Med obligation avses överlåtbara värdepapper med en ursprunglig löptid (ej räntebindningstid) över ett år. Även nollkupongsinstrument med ursprunglig löptid över ett år klassificeras här som obligation.
Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar obligationer utgivna i svenska kronor och utländsk valuta av svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av obligationer utgivna av svenska låntagare.
G12 varav aktieindexobligationer Med aktieindexobligation avses en finansiell produkt som består av en obligation (en skuldförbindelse) och en option. Optionen är ofta kopplad till utvecklingen av ett index eller ett urval av aktier.
Aktieindexobligationer redovisas med hela marknadsvärdet, dvs. utan uppdelning på obligations- eller optionsdel. Aktieindexobligationer omfattar även produkter med en likartad konstruktion där värdet är kopplat till annan tillgång än aktier.
G14–G18 Förlagsbevis och konverteringslån Under denna rubrik redovisas långa upplåningsinstrument som är åtskilda från obligationer t.ex. partial- och lånebevis, förlagsbevis inklusive förlagsbevis med optionsrätt samt garantifondbevis. Här redovisas även alla konvertibla värdepapper, inklusive konvertibla vinstandelsbevis.
Förlagsbeviset skiljer sig från obligationer på så sätt att långivaren tar en större risk och därför kan få en högre ränta. Risken består i att långivaren har lägre prioritet än övriga borgenärer vid en eventuell konkurs.
Med konverteringslån avses ett obligations- eller förlagslån, löpande på en viss tid, utan amortering och med en fast kupong.
G19–G44 Aktier och andelar
G19 Svenska aktier noterade Här redovisas aktier i svenska företag upptagna till handel på reglerad marknad eller annan marknad som är föremål för regelbunden handel och öppen för allmänheten enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Till denna kategori räknas även OMX Nordiska Börs Stockholm och NGM Equity.
Även aktier i svenska företag med kontinuerlig notering vid marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats redovisas här. Till denna kategori räknas även First North Stockholm och Nordic MTF.
Ett företag anses som ett svenskt eller utländskt företag beroende på dess hemvist. Även svenska företags aktier som handlas på motsvarande utländsk handelsplats ingår här.
G22 Svenska aktier ej noterade Här redovisas svenska företags aktier som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller på marknadsmässig och allmänt tillgänglig handelsplats.
G26 Utländska noterade aktier Här redovisas innehav av aktier i utländska företag upptagna till handel på utländsk handelsplats som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ och som även i övrigt vad gäller reglering och funktion väsentligen motsvarar vad som gäller anvisningen till G19 Svenska aktier noterade ovan.
Utländska företag noterade på svensk marknad, exempelvis via depåbevis eller parallellnotering, ingår i utländska noterade aktier.
G27 Utländska ej noterade aktier Här redovisas utländska företags aktier som inte är upptagna till handel på reglerad marknad eller på marknadsmässig, allmänt tillgänglig handelsplats.
G29 Andelar i penningmarknadsfonder Som andelar i penningmarknadsfonder tas andelar i Sverigeregistrerade värdepappersfonder och specialfonder upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade fonder upp. Dessa specificeras enligt SCB:s sektorkod.
Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder, och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).
G32 Andelar i värdepappersfonder och specialfonder utom penningmarknadsfonder Som andelar i svenska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i svenskregistrerade värdepappersfonder och specialfonder, som inte är penningmarknadsfonder, upp. Som andelar i utländska värdepappersfonder och specialfonder tas andelar i utlandsregistrerade motsvarigheter till dessa upp.
Med Sverigeregistrerade värdepappersfonder avses värdepappersfonder enligt 1 kap. 1 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Med Sverigeregistrerade specialfonder avses specialfonder enligt 1 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Fondplaceringar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken ingår i värdepappersfonder och specialfonder och särredovisas även på G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring).
G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar Här redovisas även teckningsrättsbevis och andelar i riskkapitalfonder, andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar. Uppdelningen på Sverige och utlandet baseras på var företaget som gett ut andelarna har sin hemvist.
Observera att förlagsbevis med optionsrätt redovisas under Förlagsbevis och konverteringslån.
G41 varav fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (fondförsäkring) Med fondförsäkring avses en livförsäkring, vars premier enbart får placeras i fondandelar. Försäkringstagaren anvisar själv hur premier och avkastning placeras i en eller flera fonder. Fondandelarna ägs av försäkringsföretaget för försäkringstagarens räkning. Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.
G42 varav placeringar i korta och långa räntefonder Här redovisas räntefonder vars placeringar till 100 procent utgörs av räntebärande värdepapper. Denna post avser både räntefonder registrerade i Sverige och i utlandet.
G43 varav placeringar i riskkapitalfonder/private equity Här redovisas placeringar i riskkapitalfonder/private equity som investerar i företag för att utöka eller utveckla verksamheten i dessa företag. Posten avser både riskkapitalfonder registrerade i Sverige och i utlandet.
G44 varav aktie- och fondtillgångar där livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (depåförsäkring) I denna post särredovisas hur mycket av totala aktier och andelar som tillhör depåförsäkring.
G45–G50 Lån
Med lån avses i huvudsak reverser. Här redovisas bl. a. lån med bankgaranti, statlig garanti, byggnadskreditiv, självrisklån, kapitalmarknadsreverser och skuldförbindelser med säkerhet i fast egendom och tomträtt samt företags- och fartygsinteckningar. Även livförsäkringslån och utlåning i form av dagslån ingår i lån.
Vidare redovisas även utlåning till kreditinstitut, där insatta medel är disponibla först efter viss uppsägningstid eller andra uttagsrestriktioner här.
Specifikationen är uppdelad i två delar. Den ena delen visar utlåning i svenska kronor och utländsk valuta till svenska respektive utländska låntagare. Den andra delen är en sektorindelning av lån till svenska låntagare.
G51–G54 Direktägda byggnader och mark Här avses endast direktägda byggnader och mark.
Observera att ägande av fastigheter via dotterföretag redovisas med en varav-post, G40 varav aktier i helägda fastighetsbolag.
Marknadsvärdet avser den senast gjorda värderingen. Med svenska respektive utländska byggnader och mark avses byggnader och mark belägna i Sverige respektive i utlandet.
G54 varav för egna verksamheten För ägande av byggnader och mark som används för den egna verksamheten redovisas inga transaktioner.
G55 och G56 Repotransaktioner
G55 Omvända repor Under posten omvända repor redovisas den erlagda köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Transaktionen är en äkta återköpstransaktion om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna vid en tidpunkt som har bestämts eller kommer att bestämmas av den överförande parten.
Omvända repor och repor redovisas separat på G55 och G56, dvs. ingen nettoredovisning.
Med omvända repor avses marknadstransaktioner där en aktör köper ett värdepapper avista och samtidigt ingår avtal om återförsäljning av samma slags värdepapper på termin.
Vid en äkta återköpstransaktion redovisar säljaren tillgångarna i sin balansräkning (omvänd repa) och den mottagna köpeskillingen redovisas som skuld (repa). Mottagaren redovisar i stället den erlagda köpeskillingen som en fordran på säljaren.
En oäkta återköpstransaktion (den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris) redovisas ändå som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen, dvs. att återlämna tillgångarna, kommer att utnyttjas.
Följande transaktioner anses inte vara återköpstransaktioner: 1. Valutaterminstransaktioner. 2. Optionsinstrument. 3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att
före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna. 4. Andra liknande transaktioner.
En oäkta återköpstransaktion (rätt men inte skyldighet att återlämna tillgångarna) ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.
G56 Repor Under posten repor redovisas den erhållna köpeskillingen vid äkta återköpsavtal. Repor och omvända repor redovisas separat, dvs. ingen nettoredovisning.
En äkta återköpstransaktion, s.k. repa, är ett avtal där parter kommit överens om att först sälja av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper) och sedan återköpa motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. I övrigt gäller samma anvisningar som för G55 Omvända repor.
G57–G59 Kassa, banktillgodohavanden Posten omfattar betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.
Som svenska banker räknas även utländska bankers filialer i Sverige.
Transaktioner avseende kassa och banktillgodohavanden redovisas inte.
G60–G63 Vissa tillgångsposter
G60 Upplupna ränteintäkter Här redovisas ränta som på rapportdagen är intjänad men ännu inte inbetald. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.
G61 Upplupna hyresintäkter Här redovisas hyresintäkter som på rapportdagen är intjänade men ännu inte inbetalda. Inga nettotransaktioner redovisas i denna post.
G62 Övriga finansiella placeringar Här redovisas sådana finansiella placeringar som inte omfattas av G1–G61. Här ingår t.ex. fordringar avseende ej likviderade affärer. Andelar i riskkapitalfonder redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar.
G64–G66 Summa kapitalplaceringar
G65 varav kapitalplaceringar som ägs via utländsk filial Utländska filialers sammanlagda ställning av G64 Summa Kapitalplaceringar. Mellanhavanden mellan olika filialer exkluderas.
G66 varav depåförsäkring I denna post särredovisas hur stor del av de totala kapitalplaceringarna som tillhör depåförsäkring.
Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värdepapper eller fondandelar som premierna placeras i. Om premier enbart får placeras i fondandelar, anses försäkringen vara en fondförsäkring.
G67–G72 Vissa skuldposter
G67 Efterställda skulder Med efterställda skulder avses skulder som i händelse av likvidation eller konkurs enligt avtal återbetalas först efter det att övriga borgenärer har tillgodosetts.
G68 Obligationslån Här redovisas obligationslån och konvertibla lån som försäkringsföretaget har utelöpande.
G69 Skulder till svenska MFI Här redovisas in- och upplåning från svenska MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering. Här ingår även dagslån.
G70 Skulder till svenska finansiella företag, ej MFI Här redovisas in- och upplåning från svenska finansiella företag som inte klassas som MFI. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.
G71 Skulder till övriga svenska långivare Här redovisas in- och upplåning från svenska långivare som inte är finansiella företag. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.
G72 Skulder till utländska långivare Här redovisas in- och upplåning från utländska långivare. Med utländska långivare menas motparter med säte utomlands. Se avsnitt under rubriken Sektorklassificering.
Information om derivat
G102–G107 Derivat med positiva marknadsvärden Här redovisas finansiella derivat som redovisas på balansräkningen med positiva marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på den underliggande tillgången. Observera att teckningsoptioner redovisas under aktier och andelar, G35 Teckningsoptioner och andra ägarandelar, samt att hela värdet på aktieindexobligationer redovisas under obligationer.
Marknadsvärdet för derivat delas upp på de underliggande tillgångarna aktier och andelar, räntebärande papper, valuta samt övriga underliggande tillgångar. Övriga underliggande tillgångar kan vara råvaruderivat där derivatets värde baseras på priset på exempelvis olja eller guld. Övriga underliggande tillgångar kan också vara fall där den underliggande tillgången inte kan klassificeras enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis sammansatta index. För transaktioner redovisas ingen uppdelning på underliggande tillgång.
När kontraktet avslutas eller utnyttjas ger den realiserade vinsten eller förlusten upphov till en transaktion. En realiserad vinst för derivat med positiva marknadsvärden ger upphov till motsvarande negativ transaktion på tillgångssidan medan en realiserad förlust för derivat med negativa marknadsvärden ger en motsvarande negativ transaktion på skuldsidan. Att transaktionerna i båda fallen är negativa beror på att derivat med negativa marknadsvärden redovisas med positivt värde på skuldsidan.
Vid handel på andrahandsmarknad är köp en positiv transaktion och försäljning en negativ transaktion oavsett om derivaten har positiva eller negativa marknadsvärden. Även premiebetalningar räknas som transaktion.
Transaktioner under perioden, avseende derivat som inte längre finns i balansräkningen på rapporteringsdagen, förs till den sida de befann sig den senaste transaktionsdagen.
G107 varav kontrakt med svenska motparter Avser motparter belägna i Sverige. Derivatets motpart avser derivatavtalets motpart, inte handelsmotpart (köpare/säljare) eller utgivare av underliggande instrument. För standardiserade kontrakt är det vanligtvis ett clearinginstitut som är motpart.
G108–G113 Derivat med negativa marknadsvärden Här redovisas finansiella derivat som i balansräkningen redovisas med negativa marknadsvärden. Uppgifterna avser värdet på själva derivatkontraktet och inte värdet på underliggande tillgång.
Marknadsvärdet för derivat med negativa marknadsvärden redovisas som ett positivt värde. Transaktioner redovisas positivt eller negativt beroende på typ av transaktion.
För derivat med negativa marknadsvärden gäller i övrigt samma anvisningar som för derivat med positiva marknadsvärden.
Sektorklassificering
Sektorklassificeringen följer standard för institutionell sektorindelning, INSEKT 2014. Standarden finns publicerad på SCB:s hemsida och uppgiftslämnare kan även få tillgång till information från SCB:s företagsregister som stöd vid klassificering av svenska motparter. Nedan följer en sammanställning över vilka grupperingar av sektorer som efterfrågas i detta avsnitt.
Penningmarknadsinstrument, Obligationer och Lån
- 1.Staten Hit hänförs enheter som kontrolleras av staten och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. Även Riksgäldskontoret och de allmänna försäkringskassorna ingår här. [SCB sektorkod 131110, 131120, 131130]
- 2.Kommuner och landsting Hit hänförs enheter som kontrolleras av kommun, kommunalförbund eller landsting och som inte är marknadsproducenter samt enheter som främst ägnar sig åt omfördelning av inkomst och förmögenhet. [SCB sektorkod 131311, 131312, 131313, 131321, 131322, 131323]
- 3.Icke-finansiella företag Hit hänförs företag och företagsliknande enheter som är marknadsproducenter och vars huvudsakliga aktivitet är produktion av varor eller icke-finansiella tjänster.Här ingår bl.a. bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som kontrollerar icke-finansiella företag, s.k. internbanker som kontrolleras av icke-finansiella företag, marknadsproducerande företag som kontrolleras av den offentliga sektorn samt statliga affärsverk.Till denna sektor räknas juridiska personer vars styrelse har sitt säte i Sverige eller vars huvudkontor finns i Sverige samt utländska icke-finansiella företags filialer med fast verksamhetsställe i Sverige. Här ingår även icke-finansiella företags ickevinstdrivande organisationer (t.ex. bransch- och arbetsgivarorganisationer). [SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]
- 4.Banker (MFI) Hit hänförs finansiella företag vars verksamhet kännetecknas av att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. Här ingår bl.a. bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker samt utländska bankers filialer i Sverige. [SCB sektorkod 122100, 122200]
- 5.Bostadsinstitut (MFI) Hit hänförs kreditinstitut som enligt bolagsordningen har till huvuduppgift att ge krediter för bostadsändamål. [SCB sektorkod 122300]
- 6.Övriga MFI Hit hänförs övriga svenska företag som räknas som monetära finansinstitut enligt av Sveriges Riksbank tillhandahållen förteckning. Det innefattar monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder och monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer. Även Sveriges Riksbank ingår under denna post. [SCB sektorkod 121000, 122400, 122500, 122900, 123000]
- 7.Finansiella företag, ej MFI Hit hänförs institut som ägnar sig åt finansförmedling genom att anskaffa medel på annat sätt än genom inlåning. Det innefattar kreditmarknadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag och fondkommissionärer som inte klassas som monetära finansinstitut enligt Sveriges Riksbanks förteckning.Även riskkapitalbolag, private equity-fonder, investmentbolag, försäkringsföretag, pensionsinstitut, finansiella serviceföretag och finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer ingår i denna kategori. Det som avser premiepensionen ingår här i sektorn Försäkringsföretag och pensionsinstitut. [SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]
- 8.Övriga svenska låntagare Hit hänförs socialförsäkringsfonder, hushåll och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (exempelvis ideella föreningar, fackföreningar och trossamfund). [SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]
Förlagsbevis och konverteringslån samt Vissa skulder
- 1.Svenska MFI Se punkterna 4–6 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån. [SCB sektorkod 121000, 122100, 122200, 122300, 122400, 122500, 122900, 123000]
- 2.Svenska finansiella företag, ej MFI Se punkt 7 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån. [SCB sektorkod 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]
- 3.Övriga svenska låntagare/långivare Se punkt 8 under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån. [SCB sektorkod 131400, 141000, 142000, 143000, 144100, 144200, 144300, 151000, 152100, 152200]
- 4.Utländska låntagare/långivare Hit hänförs privatpersoner med hemvist i utlandet och företag belägna i utlandet som har ekonomiska relationer med Sverige. Även utländska ambassader och konsulat i Sverige räknas hit. [SCB sektorkod 211100, 212100, 212100, 212200 och 220000]
Aktier och andelar
- 1.Finansiella företag Se punkterna 4–7 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån. [SCB sektorkod 122100, 122200, 122300, 121000, 122400, 122500, 122900, 123000, 124000, 125100, 125200, 125300, 125400, 125900, 126100, 126200, 127000, 128100, 128200, 128300, 129100, 129200, 129300, 129400]
- 2.Icke-finansiella företag Se punkt 3 ovan under Penningmarknadsinstrument, obligationer och lån. [SCB sektorkod 111000, 112000, 113000, 114000]
H. Försäkringsbestånd, år
Redovisning av utgående bestånd
Avsnittet avser både livförsäkrings- och skadeförsäkringsrörelse som drivs i livförsäkringsföretag.
Avsnittet avser utgående bestånd under räkenskapsåret för direkt försäkring av svenska risker.
Fördelning på verksamhet
Antal försäkringar, fördelade tillgångsvärden och belopp fördelas per verksamhet totalt, därutöver specificeras försäkringar under periodisk utbetalning.
Definitioner av verksamhet
För definitioner av vilken verksamhet som avses, hänvisas till motsvarande och relevanta delar under avsnitt F. Nyteckning och premier, med nedanstående kompletteringar.
H19, H23 och H27 Kapitalpension Kapitalpension är en privat försäkring som i skattehänseende innehåller regler som kan hänföras både till kapitalförsäkring och till pensionsförsäkring. Denna verksamhet särredovisas endast i detta avsnitt, då nyteckning av denna försäkringsprodukt inte längre förekommer.
H30 Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring Förtids- och sjukkapitalförsäkring inom privat grupplivförsäkring redovisas separat från huvudförsäkringen.
H35 Annan förmögenhetsskada Beroende på försäkringsförmånens karaktär redovisas antingen årligt belopp eller försäkringsbelopp.
Kolumnredovisning
I redovisningen anges följande:
Antal försäkringar Om det förekommer att ett försäkringsavtal avser fler än en försäkrad, redovisas antal försäkrade och medförsäkrade i stället för antal försäkringar.
Om ett försäkringsavtal omfattar flera verksamheter, redovisas antal försäkringar för respektive verksamhet.
Fördelade tillgångsvärden Fördelade tillgångsvärden är tillgångsvärden som har fördelats på försäkringstagare eller försäkringsavtal. Fördelade tillgångsvärden anges för samtliga relevanta poster.
Årligt belopp Årligt belopp redovisas endast för de verksamheter som saknar fördelade tillgångsvärden och där begreppet är relevant.
Försäkringsbelopp Försäkringsbelopp avseende posterna H18, H22 samt H26 redovisas endast för de kapitalförsäkringar för vilka företaget inte beräknat fördelade tillgångsvärden. Ett exempel är en ren individuell riskförsäkring utan återköpsvärde.
För olycksfallsförsäkring under H33 redovisas försäkringsbeloppet vid 100 procent invaliditet. Om olycksfallsförsäkringen saknar invaliditetsskydd, redovisas i stället den högsta möjliga ersättningen.
Redovisning av bestånd under periodisk utbetalning För varje relevant verksamhet görs dessutom en särredovisning av den andel av samtliga gällande försäkringar som är under periodisk utbetalning vid kalenderårets slut. Antal försäkringar och aktuella fördelade tillgångsvärden redovisas. En försäkring vars första utbetalning görs efter årsskiftet medräknas normalt inte.
I. Gränsöverskridande verksamhet, år
Avsnittet syftar till att möjliggöra uppföljning av svenska livförsäkringsföretags gränsöverskridande verksamhet, dvs. en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet, fördelat på EES-land och affärsgren. Redovisningen kompletterar blankett S.04.01.01 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2450 av den 2 december 2015 om fastställande av tekniska genomförandestandarder med avseende på blanketter för inlämning av uppgifter till tillsynsmyndigheterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.
Uppgifter för sekundäretablering (filial, agentur eller liknande driftställe i annat EES-land) liksom premier för en svensk försäkringsgivare som meddelar försäkring inom EES utan fast driftställe i det landet redovisas för respektive etablering i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.
J. Aktuariell resultatanalys, år
Den aktuariella resultatanalysen redovisas för livförsäkringsrörelsen för direkt försäkring av svenska risker. Resultatanalysen omfattar även de försäkringar där inbetalning av premier och utbetalning av ersättningar görs över balansräkningen. Observera att försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring endast redovisas under J25. I avsnitt K. Försäkringstekniska avsättningar lämnas en mer utförlig analys av försäkringsgrenen gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.
J1–J6 och J28–J33 Försäkringsrisker och driftskostnader Resultat avseende dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet, sjuklighet, driftskostnader, flytt, återköp, annullationer, garantier och optioner specificeras i avsnittet för respektive delområde och redovisas under relevanta poster.
J7 och J34 Förändring i avsättning för okända skador Posten redovisas före avgiven återförsäkring. Okända skador inom sjuk- och premiebefrielseförsäkring redovisas inte här, utan under Analys av sjuklighetsantaganden.
J8 och J35 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden Posten avser vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis försäkringsersättningar och driftskostnader från premieantaganden till avsättningsantaganden.
J9 och J36 Återbäring och rabatter Posten redovisas före avgiven återförsäkring.
J10 och J37 Avgiven återförsäkring Här redovisas resultatet av avgiven återförsäkring inklusive depåräntor och återförsäkrares andel i försäkringstekniska avsättningar. I posten ingår också provisioner och vinstandelar.
J11 och J38 Förändring i avsättningar p.g.a. ändrade specifika antaganden Här redovisas effekter av konvertering till nya beräkningsantaganden som är av den karaktären att de inte kan hänföras till dödsfallsdödlighet, livsfallsdödlighet, sjuklighet, driftskostnader, annullationer, återköp, flytt, optioner, garantier eller kapitalavkastning. Om företaget har förbättrat sin beräkningsmodell och gör bedömningen att den del av resultatet som beror på modellbytet skulle ge en snedvriden bild om den togs med under respektive antaganden, kan denna resultatdel i stället redovisas här. Frigjorda belastningar för säkerhetsantaganden redovisas här. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J12 och J39 Övriga ej specificerade försäkringsrisker Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för försäkringsrisker. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J13 och J40 Övriga ej specificerade driftskostnader Här redovisas poster som i övrigt påverkar resultat för driftskostnader. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
Kapitalavkastning
J15 och J42 Kapitalavkastning, netto Här redovisas orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader för kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.
Avkastning på kapital som tillhör ägarna och förräntningsrörelseränta redovisas på motsvarande plats som i företagets årsredovisning.
Depåräntor för avgiven återförsäkring redovisas under posten J10 och J37 Avgiven återförsäkring.
J16 och J43 Kapitalavkastning tillförd FTA Här redovisas den kapitalavkastning som enligt beräkningsunderlaget, före antagna belastningar, påförs företagets olika former av försäkringstekniska avsättningar (FTA). I de fall avsättningarna beräknats med realränteantagande, grundas kapitalavkastningen på realräntan med tillägg av tillämpad uppräkning för värdesäkring under året.
Tillämpningen av realistiska (marknadsmässiga) ränteantaganden inom såväl tjänstepensionsförsäkring som övrig livförsäkring försvårar beräkningen av denna post. Ett lämpligt tillvägagångssätt kan vara att skatta posten under förutsättning att tillämpade marknadsräntor vid ingången av året förblir oförändrade. Den förändring i avsättningarna som uppstår på grund av räntornas nivåer vid årets slut, redovisas under J17 och J44.
J17 och J44 Förändring i avsättningar p.g.a. ändrat ränteantagande Det nettoresultat som uppstår som effekt av skillnader i ränteantagande vid premieberäkningar samt vid omedelbar livförsäkringsavsättning redovisas under J8 och J35. Se även anvisningar till J16 och J43.
Avkastningsskatt
J19 och J46 Skattekostnadsuttag, FTA Här redovisas det uttag eller den uttryckliga belastning på den kapitalavkastning enligt J16 och J43 och eventuellt J17 och J44 som gjorts för att täcka den avkastningsskatt som företaget måste betala. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.
J20 och J47 Avkastningsskatt Här redovisas den faktiska avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Notera att både avkastningsskatt på kapital och eventuell avkastningsskatt på premie redovisas här.
J22 och J49 Övrigt per försäkringsgren Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J23 och J50 Oanalyserat belopp Ett oanalyserat belopp beräknas för varje försäkringsgren på så sätt att summan av delresultaten motsvarar posten J24 och J51. Posten redovisas för försäkringsgrenar med verksamhet.
J24 och J51 Delresultat per försäkringsgren Delresultat per försäkringsgren beräknas som summan av:
• tekniskt resultat enligt årsredovisningens resultatanalys, och
• avkastningsskatt som hör till årsredovisningens post direkt försäkring av
svenska risker, minskat med,
• den del av årsredovisningens post kapitalavkastning överförd till finansrörelsen som hör till direkt försäkring av svenska risker.
J25 Delresultat för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring Här redovisas resultatet för försäkringsgrenen utan närmare specifikation och analys. J26 Övrigt resultat, netto Övrigt resultat är en summering av följande resultatposter:
• tekniskt resultat för skadeförsäkringsrörelsen samt övriga
försäkringsgrenar inom livförsäkringsrörelsen,
• kapitalavkastning – skadeförsäkringsrörelsen,
• kapitalavkastning överförd från/till övriga försäkringsgrenar (t.ex.
mottagen återförsäkring) inom livförsäkringsrörelsen,
• övriga och extraordinära intäkter/kostnader,
• bokslutsdispositioner,
• företagsskatt, samt
• avkastningsskatt för övriga grenar inom livförsäkringsrörelsen.
J27 Årets resultat enligt årsredovisningen Uppgiften motsvarar årets resultat i resultaträkningen.
Analys av dödlighetsantaganden
Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas dödlighetsantaganden och verkligt utfall.
Redovisningen avser summerade uppgifter för respektive försäkringsgren med undantag för gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring.
J53, J58, J64 och J69 Årsrisksumma Med årsrisksumma avses de försäkrades genomsnittliga risksumma under räkenskapsåret. Årsrisksumma redovisas med minustecken vid negativt värde.
J54 och J59 Riskpremie Med riskpremie avses de försäkrades riskpremier under räkenskapsåret.
J65 och J70 Riskkompensation/Arvsvinst Med riskkompensation/arvsvinst avses de försäkrades riskkompensation/arvsvinst under räkenskapsåret. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde.
J55, J60, J66 och J71 Risksumma inträffade dödsfall Här redovisas frigjorda/avsatta risksummor i de fall den försäkrade avlidit. Risksummorna redovisas med minustecken vid negativt värde.
J56, J61, J67 och J72 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden, avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att beräkna riskpremier och risksummor, baserat på nya antaganden, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används redovisas förklaring i kommentarsfältet.
J63 Resultat dödsfallsdödlighet Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J1 respektive J28 under Resultatanalys.
J74 Resultat livsfallsdödlighet Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J2 respektive J29 under Resultatanalys.
Analys av sjuklighetsantaganden
Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas sjuklighetsantaganden och verkligt utfall.
Denna del i avsnittet fylls i för den sjukförsäkring som tillhör livförsäkringsverksamheten exklusive den som tillhör gruppliv- och tjänstegrupplivförsäkring. Posterna redovisas med minustecken vid negativt värde.
Insjuknande
J75 Riskpremie för insjuknande Riskpremien beräknas utan några explicita driftskostnadsbelastningar.
J76 Risksumma för nya skador under året Med nya skador avses sådana sjukförsäkringar där utbetalning har påbörjats under året. Här inkluderas även beräknad avsättning för sjukfall som ligger inom karensperioden och som företaget har fått vetskap om. Sådana beräkningar baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget.
J77 Förändring i avsättning för okända skador I de fall företaget inte känner till eller inte har registrerat sjukfall som ligger inom karensperioden kan dessa inkluderas i avsättningen för okända skador. Beräkningarna baseras på regler i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget och görs utan att beakta explicita driftskostnadsbelastningar.
Sjukavveckling
J79 Beräknad frigjord avsättning p.g.a. avveckling Beräkningen kvantifierar den avveckling av avsättningar för sjukförsäkringar som skulle inträffat om beståndet följde företagets avvecklingsantaganden. Beräkning görs utan beaktande av explicita driftskostnadsbelastningar.
För varje sjukfall görs beräkningen bäst genom numerisk kalkylering av integralen:
där x = insjuknandeålder, (t1,t2) = redovisningens början respektive sluttidpunkt (kalenderår) uttryckt
som sjukperiodens duration i år, a(x,t) = avvecklingsintensiteten beaktat insjuknandeålder och duration, V(t) = sjukförsäkringsavsättningen vid tidpunkt t.
Andra approximativa metoder som ger ett likartat resultat kan accepteras.
J80 Verklig frigjord avsättning p.g.a. avveckling Här redovisas den avsättning som gällde vid tidpunkten för avveckling.
J81 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J83 Resultat sjuklighet Resultatet motsvarar relevant post J3 respektive J30 under Resultatanalys. Analys av driftskostnadsantaganden
Här redovisas en jämförelse mellan de försäkringstekniska avsättningarnas driftskostnadsantaganden och verkligt utfall.
Driftskostnader
J84 och J92 Beräknade driftskostnader Här redovisas förväntade frigjorda driftskostnadsbelastningar.
Observera att provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring inte tas upp här, utan under J10 eller J37. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.
J85, J86, J93 och J94 Verkliga anskaffningskostnader respektive Verkliga administrations- och skaderegleringskostnader Här redovisas verkliga driftskostnader exklusive kostnader för flytt, återköp och annullationer som redovisas separat.
J87 och J95 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader.
J89 och J97 Återförd fondförvaltningsavgift Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt i driftskostnadssammanhang. J90 och J98 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden Om en reservförändring har gjorts p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J91 och J99 Resultat driftskostnader Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J4 respektive J31 under Resultatanalys.
Analys av antaganden om flytt, återköp och annullation
J100 Beräknad avgift vid flytt, återköp och annullation Här redovisas förväntade avgifter vid flytt, återköp och annullation.
J101 Verklig kostnad vid flytt, återköp och annullation Här redovisas verkliga kostnader vid flytt återköp och annullation.
J102 Beräknad minskad avsättning Här redovisas frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.
J103 Verkligt minskad avsättning Här redovisas företagets realiserade frigjorda avsättningar vid flytt, återköp och annullation.
J104 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden Om en reservförändring har gjorts p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet, får använda posten för att korrigera resultatet. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges förklaring i kommentarsfältet.
J105 Resultat flytt, återköp och annullationer Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J5 respektive J32 under Resultatanalys.
Analys av antaganden om garantier och optioner
Exempel på garantier är fall när kostnader realiseras vid årets slut eller vid pensionsåldern för traditionella försäkringar samt när kostnader realiseras vid pensionsåldern p.g.a. premiegarantier för exempelvis fondförsäkringar.
Exempel på optioner är tillägg av återbetalningsskydd vid familjehändelse samt optioner att teckna försäkring för nyanställda utan hälsoprövning.
J106 och J110 Beräknad förändring i avsättning Här redovisas den förväntade förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och optioner.
J107 och J111 Verklig förändring i avsättning Här redovisas den verkliga förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och optioner.
J108 och J112 Justeringspost p.g.a. ändrade antaganden Om en reservförändring har skett p.g.a. förändrade beräkningsantaganden avspeglas denna förändring i resultatet. De företag som har svårigheter att utföra beräkningar baserade på det nya antagandet får använda posten för att korrigera resultatet. Posten avser nuvärdet av garantier och optioner och redovisas med minustecken vid negativt värde. Om posten används ges en förklaring i kommentarsfältet.
J109 och J113 Resultat garantier, optioner Varje försäkringsgrens resultat motsvarar relevant post J6 respektive J33 under Resultatanalys.
K. Försäkringstekniska avsättningar, år
I detta avsnitt analyseras förändringar i försäkringstekniska avsättningar (FTA) under året uppdelat i olika poster. Posterna redovisas före återförsäkring. Utgående FTA motsvarar summan av posterna D33 och D39 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten, exklusive skadeförsäkring. Flertalet av posterna i detta avsnitt motsvarar värdena i avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, men med omvänt tecken. För försäkringsgrenen Grupplivförsäkring och tjänstegrupplivförsäkring saknas analys i avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, varför relevanta uppgifter redovisas här. Redovisningen avser livförsäkringsrörelsen.
K1 och K18 Ingående försäkringsteknisk avsättning Posten motsvarar föregående års utgående FTA.
K2 och K19 Inbetalning Här redovisas alla inbetalningar och insättningar, exempelvis premier till fond- och depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, inflyttat kapital, utdelningar och allokerad återbäring som överförs till FTA.
K3 och K20 Utbetalning Här redovisas alla utbetalningar, exempelvis utbetalningar från fond- och depåförsäkringar, traditionella försäkringar och riskförsäkringar, utflyttat kapital och villkorad eller allokerad återbäring som minskar FTA.
K4 och K21 Kostnadsuttag Här redovisas avgifter uttagna från försäkringen. Även premieavgift, och administrativ avgift för riskförsäkringar redovisas här. Flytt, återköp och annullation redovisas separat.
K5 och K22 Kapitalavkastning tillförd FTA Här redovisas kapitalavkastning under året. Posten redovisas med minustecken vid negativt värde. Posten omfattar bl.a. värdeförändring på fond- och depåförsäkringar och framräkning av diskonterade värden.
K6 och K23 Förändring i avsättning p.g.a. ändrade antaganden Här redovisas förändringen i avsättningen p.g.a. förändrad diskonteringsränta, förändring i livslängdsantaganden (exempelvis beroende på observerade skillnader i livslängd för företagets försäkringsbestånd), förändring i antaganden om sjukavveckling samt förändring i driftskostnadsantaganden (exempelvis förändrad provisionsmodell eller observerade skillnader hos försäkringsbeståndet).
K7 och K24 Förändring i avsättning okända skador Okända skador förekommer för exempelvis grupplivförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, livförsäkring och sjukförsäkring. För försäkringsgrenen Grupplivförsäkring och tjänstegrupplivförsäkring redovisas vilka antaganden som förändrats i kommentarsfältet.
K8 och K25 Omvärdering från premieantaganden till avsättningsantaganden Här redovisas vinst eller förlust vid omvärdering av framtida betalningar, exempelvis försäkringsersättningar, driftskostnader och premier, från premieantaganden till avsättningsantaganden.
K9 och K26 Riskresultat Här redovisas livsfallsresultat, dödsfallsresultat, resultat sjuklighet, dock inte poster som avser justering för förändrade antaganden. I riskresultatet ingår även förändrad avsättning som beror på frigjord reserv.
K10 och K27 Resultat flytt, återköp och annullationer Här redovisas resultat av flytt, återköp och annullationer. Med annullation avses även premieannullation.
K11 och K28 Resultat garantier, optioner Här redovisas förändringen i avsättningen p.g.a. garantier och optioner. Exempel på garanti är garanti för traditionella försäkringar, när kostnaden realiseras vid årets slut eller vid pensionsålder samt premiegarantier för fondförsäkringar när kostnaden realiseras vid pensionsålder. Exempel på option är option att komplettera med återbetalningsskydd vid familjehändelse samt option att teckna försäkring för nyanställda utan hälsoprövning.
K12 och K29 Skattekostnadsuttag Här redovisas de kostnadsuttag för avkastningsskatt som belastat försäkringarna.
K13 och K30 Förändring i ej intjänade premier för riskprodukter Här redovisas förändringen i avsättningen för ej intjänad premie för riskprodukter, ännu ej kostnadsförd.
K14 och K31 Förändring av villkorad återbäring Här redovisas förändring av avsättning avseende villkorad återbäring för traditionella försäkringar.
K15 och K32 Övriga förändringar per försäkringsgren Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.
K16 och K33 Oanalyserat belopp Om posten är av väsentlig storlek ges en förklaring i kommentarsfältet.
K17 och K34 Utgående försäkringsteknisk avsättning Utgående FTA motsvarar balansräkningens poster D33 och D39 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten.
L. Resultatanalys återbäringsberäkningar, år
Inledning
Avsnittet avser att ge en analys av tillämpade parametrar på återbäringsplanet (andra ordningens plan) under räkenskapsåret för berörd verksamhet. Hanteringen av framskrivning av retrospektivreserverna är centralt. Resultatet kan variera mellan olika år, det är nödvändigt att titta på flera år för att avgöra om antagandena är rimliga.
Det är enbart försäkringsgrenarna ”avgiftsbestämd traditionell tjänstepensionsförsäkring” samt ”individuell traditionell livförsäkring” som redovisas och där eventuella överskott (även underskott) beräknas och fördelas för enskilda försäkringar i form av framskrivning av retrospektivreserver V’. Avsnittet fylls i för såväl ömsesidigt bedriven som vinstutdelande verksamhet.
L1 Uppdelning i delbestånd I de fall företagen tillämpar olika regler och förutsättningar för att hantera t.ex. sammansättning av investeringar (mot bakgrund av t.ex. olika garantiräntor) eller andra delar av verksamheten (t.ex. olika dödlighetsantaganden) som påverkar resultat och överskott, delas redovisningen upp på delbestånd A, B, C och D.
Ömsesidigt bedriven verksamhet där vissa bestånd har rätt till villkorad återbäring (VÅB), redovisas specifikt i kolumnen som markerats med delbestånd D. För vinstutdelande företag finns därmed möjlighet till uppdelning i fyra delbestånd medan i ömsesidigt bedriven verksamhet endast tre delbestånd med allokerad återbäring kan redovisas samt eventuellt delbestånd med rätt till VÅB. I den mån det finns fler än fyra delbestånd i dessa avseenden, får lämplig sammanläggning göras. Om förutsättningar för att göra uppdelning i delbestånd inom en försäkringsgren saknas, redovisas endast delbestånd A. Delbestånden redovisas i fallande ordning efter storlek på retrospektivreserv V’.
Företaget får avgöra hur delbestånden utifrån verksamhetens inriktning lämpligen avgränsas, men måste förklara kortfattat hur avgränsningen gjorts och vad som utmärker de olika bestånden på rad L1. Vald avgränsning behålls i redovisningen under flera år framåt.
Övrigt om rapporteringen
För såväl vinstutdelande som ömsesidigt bedriven verksamhet med villkorad återbäring görs analysen för tekniska återköpsvärden och villkorad återbäring sammantaget.
Notera att avsnittet inte har någon direkt koppling till formell och offentlig redovisning, till skillnad från annan redovisning i denna blankett inklusive redogörelsen enligt avsnitt J. Aktuariell resultatanalys, även om vissa verkliga värden kan hämtas från detta avsnitt (se mer nedan).
I avsnittet ställs tillämpade antaganden vid framskrivning av retrospektivreserverna för långsiktig försäkringsverksamhet mot företagets verkliga utfall för kapitalavkastning, avkastningsskatt, dödsfalls- och livsfallsdödlighet samt driftskostnader. Därefter beräknas differenser. En positiv differens innebär att företaget (av olika skäl) kompenserat, alternativt täckt upp, för utfallet mer än erforderligt, medan en negativ differens innebär att V’ inte korrigerats tillräckligt mycket. Eftersom avsnittet fokuserar på förändringarna av retrospektivreserven V’, medför det att tecknen på värdena blir omvända jämfört med avsnitt J. Aktuariella resultatanalys. Utgångspunkten i redovisningen är försäkringstagarnas perspektiv, inte det rapporterande företagets.
Dessa jämförelser avser enbart direkt försäkring av svenska risker inom de angivna försäkringsgrenarna.
Varje negativt värde som företaget redovisar i avsnittet, anges med minustecken. Vid redovisning av positiva värden anges inget tecken.
Alla avvikelser från anvisningarna till avsnittet förklaras i kommentarsfältet.
I den mån det är svårt att ta fram exakta aggregerade uppgifter kan det vara tillräckligt med medelvärdesberäkningar under året på lämpligt sätt. Även andra former av skattningar kan ibland bli nödvändiga. Differenser: Jämförelser mellan påverkan på V’ (andra ordningens plan) och verkliga värden Under posterna L2–L34 redovisas uppgifter som påverkat V’ och beräknade differenser avser all påverkan under året, även för de försäkringar som tillkommit eller upphört under året.
Kapitalavkastning
I denna redovisning utgör faktisk kapitalavkastning ett negativt värde, medan förändringen av V’ utgör ett positivt värde. Även vid negativ faktisk kapitalavkastning och vid negativ förändring av V’ beaktas detta när värdet redovisas.
L2 Kapitalavkastning, netto Posten inkluderar orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar samt värdeökningar och värdeminskningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk. Posten redovisas efter avdrag för driftskostnader avseende kapitalförvaltning och fastighetsförvaltning.
Avkastning på kapital som tillhör ägarna exkluderas om företaget är vinstutdelande. Förräntningsrörelseränta exkluderas också.
L3 Kapitalavkastning tillförd V’ Posten avser bruttoavkastning, dvs. kapitalavkastning före avdrag för avkastningsskatt och driftskostnadsavgifter och redovisas som ett positivt värde under förutsättning att avkastningen är positiv. Om ett vinstutdelande företag utifrån försäkringsvillkorens regler tvingats tillskjuta egna medel till V’ på grund av låg faktisk kapitalavkastning inkluderas sådana värden i det redovisade beloppet som ett positivt värde.
L4 Differens kapitalavkastning För ett vinstutdelande företag utgörs denna post normalt av det belopp (redovisas med minustecken) som företaget enligt försäkringsvillkorens regler om avkastningsdelning har rätt till, under förutsättning att sådan delning kunnat göras, dock med beaktande av vad som sagts under posten L3.
Avkastningsskatt
Här redovisas det faktiska avkastningsskattebeloppet som ett positivt värde medan påförd belastning på V’ för avkastningsskatt redovisas som ett negativt värde.
L5 Avdrag för avkastningsskatt på V’ Beloppet redovisas som negativt värde.
L6 Avkastningsskatt, inbetald Här redovisas endast den avkastningsskatt som hör till direkt försäkring av svenska risker. Avkastningsskatt avseende tillgångar som tillhör ägarna i ett vinstutdelande företag exkluderas. Beloppet redovisas som ett positivt värde.
L7 Differens avkastningsskatt För ett vinstutdelande företag utgörs normalt denna differens av den skatt som hänförs till de tillgångar som motsvarar den avkastningsdelning som företaget enligt försäkringsvillkoren har rätt till.
Dödsfallsdödlighet
Här redovisas de faktiska uttagen ur V’ för riskpremie som ett negativt värde medan tillförd risksumma på V’-värdet redovisas som ett positivt värde. L8 och L12 Riskpremie på V’ Beloppet redovisas som ett negativt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.
L9 och L13 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan) Beloppet redovisas som ett positivt värde. Ren riskförsäkring utan återköpsvärde exkluderas ur denna redovisning.
L10 och L14 Vinst på avsaknad av förmånstagare (fmt) vid dödsfall Här redovisas en kvantifiering av den vinst som uppstår på försäkringar (eller försäkringsdelar) som ett positivt värde eller som noll i teknisk risksumma, där det vid dödsfall under året visat sig att förmånstagare som kan uppbära förmån saknas och att utbetalning därför inte kan ske. Risksumman redovisas som ett negativt värde.
Livsfallsdödlighet
Här redovisas de faktiskt tillförda arvsvinsterna på V’ som ett positivt värde medan de risksummor som frigörs ur V’-värdena redovisas som ett negativt värde.
L17 och L20 Riskkompensation/arvsvinst på V’ Beloppet redovisas som ett positivt värde.
L18 och L21 Risksumma inträffade dödsfall (andra ordningens plan) Beloppet redovisas som ett negativt värde.
Driftskostnader
Här redovisas de faktiska avgiftsuttagen ur V’ som ett negativt värde, medan de verkliga driftskostnaderna i respektive verksamhet normalt redovisas som ett positivt värde. Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader redovisas som ett negativt värde. Uppgifterna hämtas från avsnittet J. Aktuariell resultatanalys, men redovisas här med omvänt tecken.
L26–L27 Verkliga anskaffningskostnader respektive verkliga administrations- och skaderegleringskostnader Här redovisas de verkliga driftskostnaderna enligt årsredovisningen. Posten redovisas som ett positivt värde.
L28 Avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader Här redovisas endast årets avsättningar till förutbetalda anskaffningskostnader. Posten redovisas som ett negativt värde.
L30 Återförd fondförvaltningsavgift Här redovisas ersättning i form av så kallad kick-back eftersom den får anses som en intäkt för företaget i driftskostnadssammanhang och posten redovisas som ett negativt värde.
L31 Differens driftskostnader Här jämförs de uttagna avgifterna med de verkliga nettodriftskostnader som företaget haft. En positiv differens betyder att uttagna avgifter inte täcker de faktiska driftskostnaderna.
Vissa övriga uppgifter
L32 Engångsallokering/-reallokering Här redovisas det belopp som momentant förändrat V’ positivt eller negativt under året beroende på ekonomiskt utfall i verksamheten och som baserats på ett specifikt företagsbeslut utifrån styrdokument avseende företagets kollektiva konsolidering.
L33 och L34 Förändringar av underskott under året med avseende på TÅKV respektive VP Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för gällande periodiska belopp inklusive tilläggsbelopp p.g.a. återbäring.
En ökning av underskottet redovisas som ett positivt värde, medan en reduktion redovisas som ett negativt värde. Om underskott saknas redovisas värdet som noll.
Sammanställning av underskott, tekniska återköpsvärden, utbetalningsreserver och retrospektivreserver Med TÅKV avses tekniska återköpsvärden och med VP utbetalningsreserver för gällande periodiska belopp inkl. tilläggsbelopp p.g.a. återbäring.
Uppdelning av försäkringsbestånden görs för bestånd som är under uppskovstid och bestånd som är under periodisk utbetalning. En försäkring, vars periodiska utbetalningar påbörjas vid årsskiftet ingår normalt i gruppen ”under uppskovstid”.
L35, L38 och L39 Utgående underskott i V’ med avseende på TÅKV samt VP Här specificeras belopp under uppskovstid respektive utbetalningstid. Det högsta av två angivna variabler (max-funktioner) indikerar ett positivt värde för underskott, annars anges värdet som noll.
L36 och L37 Utgående TÅKV och utgående V’ Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden respektive retrospektivreserver under uppskovstid vid årets slut.
L40-L42 Utgående TÅKV, utgående VP och utgående V’ Här redovisas en summering av beståndets tekniska återköpsvärden dvs. utbetalningsreserver baserat på gällande utbetalt belopp inkl. tilläggsbelopp p.g.a. återbäring samt retrospektivreserver under utbetalningstiden vid årets slut. L43 och L44 Utgående TÅKV och V’ Här redovisas den slutliga summeringen av TÅKV och V’ under såväl uppskovstid som utbetalningstid.
Kollektiv konsolidering – ömsesidigt bedriven verksamhet
Här redovisas kollektiv konsolidering för all ömsesidigt bedriven verksamhet, inklusive sådan som innehåller belopp kallade ”kollektivt men ännu inte individuellt fördelad återbäring” för angivna försäkringsgrenar. Observera att även ömsesidigt bedriven verksamhet med villkorad återbäring särredovisas (som Delbestånd D).
Vid denna redovisning bör vägledning om kollektiv konsolidering publicerad på Finansinspektionens webbplats (fi.se) tillämpas. Vägledningen anger metoder för hur kollektiv konsolidering bör beräknas. Avvikelser från angivna metoder förklaras i kommentarsfältet.
M. Uppgifter för livförsäkringsföretag med undantag, år
Redovisningen omfattar uppgifter om kapitalbas, kapitalkrav och garantibelopp enligt 3 kap. 1–11 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:9) om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.
Kapitalbas
Uppgifter hämtas från balansräkningen i den senaste årsredovisningen samt när det gäller ömsesidiga försäkringbolag från bolagsordningen.
M1 Inbetalat aktiekapital eller garantikapital Här redovisas enbart inbetalat startkapital och eventuella kapitaltillskott. Finansinspektionen kan efter ansökan medge att hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital får medräknas i kapitalbasen.
M2 Övrigt eget kapital och obeskattade reserver Här redovisas överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, dvs. summan av posterna AA.II, AA.III, AA IV och AA.V(1) på balansräkningens skuldsida.
Livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst. I posten ingår: • överkursfond (AA.II), • konsolideringsfond (AA.IV), • eventuell kapitalandelsfond (AA.V2a), och • obeskattade reserver (BB).
Livförsäkringsföretag som får dela ut vinst. I posten ingår: • överkursfond (AA.II), • reservfond (AA.V1), • kapitalandelsfond (AA.V2), • övriga fonder (AA.V4), och • obeskattade reserver (BB).
Fond för verkligt värde jämställs i detta sammanhang med övervärden och redovisas under M6.
M3 Balanserat resultat Här redovisas summan av posterna övriga fonder och balanserad vinst eller förlust. Här inkluderas den justering som gjorts av årsredovisningens post balanserad vinst eller förlust till följd av att verkligt värde tillämpas som värderingsprincip.
M4 Årets resultat Här redovisas årets resultat, inklusive orealiserad vinst eller förlust, (AA.VII på balansräkningens skuldsida).
M5 Förlagslån upp till maximalt 25 procent (fast löptid) eller 50 procent av kapitalkravet Här redovisas endast förlagslån som Finansinspektionen medgivit efter ansökan. Lånen är förenade med vissa villkor. Förlagslån får utgöra högst 50 procent av det lägsta av kapitalbas och kapitalkrav, dock högst 25 procent om det är förlagslån med fast löptid. I normala fall är kapitalkravet lägre än kapitalbasen. Kapitalkravet beräknas först, för att fylla i det belopp som får räknas in i kapitalbasen. Kapitalkravet utgörs av det högsta av kapitalkrav och garantibelopp enligt M24.
M6 Öppet redovisade övervärden (netto) i tillgångar Här redovisas övervärden i redovisade tillgångar. Finansinspektionen får enligt 3 kap. 2 § andra stycket Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek, medge att poster utöver de som anges i den ovan angivna bestämmelsens första stycke får ingå i ett försäkringsföretags kapitalbas.
Företag får medräkna tillgångar i sin kapitalbas genom att redovisa dessa i avsnittet. Övervärden (netto) i tillgångar får medräknas under förutsättning att dessa övervärden finns upptagna i företagets årsredovisning. Med övervärden jämställs i detta sammanhang sådana övervärden i fond för verkligt värde hänförliga till finansiella tillgångar som kan säljas samt materiella tillgångar. Andra övervärden än de som redovisas i fond för verkligt värde måste framgå av tilläggsupplysningarna eller förvaltningsberättelsen för att få medräknas i kapitalbasen.
Nettot av övervärden och undervärden i tillgångar får i förekommande fall tas upp som öppet redovisade övervärden. Övervärden eller undervärden i posten fond för verkligt värde beaktas före eventuell uppskjuten skatt. Även uppskjuten skatt på orealiserade vinster som tidigare bokförts mot fond för orealiserade vinster får tas upp under M6. Om ett sådant beräknat värde netto utvisar ett undervärde görs ett avdrag från kapitalbasen under avdragspost M13.
M8 Immateriella poster i balansräkningen Här redovisas, oavsett vilka redovisningsregler som tillämpas, avdrag för sådana immateriella tillgångar som hänförs till posten B. Immateriella tillgångar i balansräkningen enligt bilaga 1 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
M9 Avdrag för stämmodispositioner Här redovisas avdrag för stämmodispositioner, så som utdelning till aktieägare.
M10 Kassaflödessäkringsjustering Kapitalbasen justeras för redovisade värdeförändringar i det egna kapitalet om dessa hänför sig till derivatinstrument som ingår i kassaflödessäkringar för tillgångar och skulder.
M11 Poster som har omklassificerats Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som eget kapital, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som skuld.
Enligt äldre redovisningsregler får det i kapitalbasen ingå vad som skulle ha klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS klassificeras som eget kapital.
Med redovisningsregler anpassade till IFRS avses:
- 1.Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag eller redovisningsföreskrifter som ersätter dessa föreskrifter, och
- 2.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Med äldre redovisningsregler avses Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2003:13) om årsredovisning i försäkringsföretag med begränsningar och tillägg enligt föreskrifter och allmänna råd i punkterna 4 och 5 i övergångsreglerna till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:34) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Exempel på post som kan omklassificeras är inbäddade derivat som enligt äldre redovisningsregler redovisats som en del av ett instrument vilket klassificerats som skuld, men som enligt redovisningsregler anpassade till IFRS kan klassificeras som eget kapital.
M12 Förvaltningstillgångar och oredovisade pensionsförpliktelser Om förvaltningstillgångar, eller motsvarande rättigheter till ersättning, värderas i balansräkningen till ett belopp som överstiger därtill relaterade förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda, dras mellanskillnaden av från kapitalbasen, efter att uppskjuten skatt har beaktats. Detta gäller dock inte sådant överskott i pensionsstiftelse som kan tas i anspråk genom gottgörelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Kapitalbasen reduceras även med ett enligt tillämpade redovisningsprinciper beräknat negativt netto av aktuariella vinster och förluster samt andra beräknade ökningar av förpliktelser för ersättningar till anställda, som inte redovisas direkt i balansräkningen och inte heller täcks av därtill relaterade förvaltningstillgångar eller motsvarande ersättningar enligt försäkringsbrev. Detta gäller dock inte om förpliktelser för pensioner eller andra ersättningar till anställda redovisas i balansräkningen med minst ett belopp motsvarande det som skulle ha redovisats om företaget tillämpat beräkningsmetoder enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller motsvarande utländska regler om tryggande av pensionsutfästelser. Undantaget gäller under förutsättning att företagets externa revisorer verifierat beloppen.
M13 Övriga avdrag Här redovisas t.ex. avdrag för bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag enligt 3 kap. 3 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretag som har beviljats undantag beroende på storlek.
Kapitalkrav
I kolumn 1 redovisas de totala värdena för respektive post och i kolumn 2 beräknad kapitalkravsdel för respektive post.
M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Här redovisas försäkringstekniska avsättningar med avdrag för återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar enligt definitionerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Villkorad återbäring läggs till vid beräkning av kapitalkravet. Avsättning för fondförsärkingsåtagande samt återförsäkrares andel av fondförsäkringsåtaganden beaktas inte vid kapitalkravsberäkningen. Uppgiften motsvarar posterna D5, D33 och D36 enligt avsnitt D. Balansräkning i blanketten och beräknas D33 plus D36 minus D5.
M16 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring) Här redovisas företagets summa av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring) i verkligt värde.
M17 Fastigheter, tomträtter och byggnader Här redovisas företagets innehav av fastigheter, tomträtter och byggnader i verkligt värde.
M18 Andelar eller aktier i företag som äger byggnader och mark Här redovisas företagets innehav av andelar eller aktier i anknutna företag som äger byggnader och mark i verkligt värde.
M20 Övriga innehav i aktier och andelar Här redovisas företagets övriga innehav av aktier och andelar som inte ingår i M17 i verkligt värde.
M21 Andelar i värdepappersfonder m.m. Här redovisas företagets innehav av andelar i värdepappersfonder och i sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i sådana specialfonder som avses i 1 kap. 11 § 23 lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, om de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får användas som förmånsrättstillgångar i verkligt värde. Vid tillämpningen av denna punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som avses i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder.
M22 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Här redovisas företagets övriga innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller motsvarande utländskt företag svarar för i verkligt värde.
Värden av riskreducerande instrument
Om försäkringsföretaget använt sig av riskreducerande instrument ska försäkringsföretaget även fylla i värdena av dessa samt hur kapitalkravet påverkas samt i kommentarsfältet M37 fylla i vilken typ av riskreducerande instrument som använts.
M23 Byggnader och mark Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar eller aktier i företag som äger sådan egendom minskar med 20 procent.
M24 Övriga innehav i aktier och andelar Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av aktier som inte ingår i M23 minskar med 40 procent.
M25 Andelar i värdepappersfonder m.m. Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav av tillgångar som avses i 2 kap. 3 § 19 minskar med 40 procent.
M26 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Om försäkringsföretaget använder sig av riskreducerande instrument beräknas kapitalkravet som den beräknade minskningen av kapitalbasen då värdet av företagets innehav i obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för minskar med 20 procent.
M27 Kapitalkrav om riskreducerade instrument ej använts Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges i kolumn 2.
M28 Kapitalkrav om riskreducerade instrument använts Här redovisas kapitalkravet beräknat som summan av de andelar som anges när kapitalkravet beräknas med riskreducerande instrument samt M15 Försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) och M22 Summan av alla positiva risksummor (efter avgiven återförsäkring).
