DELEGE

Ingen titelIngen titelrad gäller den 2008-01-01.

FFFS 2007:24 · 2 ändringar · i kraft 2008-01-01
Lydelse per2008-01-01
Ikraftträdanden i denna författning2 av 2 ändringar har ikraftträdandedatum

Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder;

Rubrik enligt FFFS 2007:24

Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter ska tillämpas vid beräkning av kapitalvärde enligt 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

2 §

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka antaganden som ska användas vid beräkningen av kapitalvärdet när det gäller 1. ränta, 2. avkastningsskatt, 3. dödlighet, 4. sjuklighet, samt 5. säkerhet och driftskostnader.

Definitioner

3 §

I dessa föreskrifter betyder tjänstepensionsförsäkring detsamma som i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Försäkringstekniska grunder

4 §

Kapitalvärdet ska beräknas med ledning av de försäkringstekniska grunder som anges i bilagan. Trots första stycket får kapitalvärdet beräknas med ledning av sådana antaganden som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom en tjänstepensionsförsäkring, om en sådan beräkning inte leder till ett värde som är lägre än det lägsta värde som följer av antagandena i bilagan.

Övergångsbestämmelser

__________________________ 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2007. 3. Genom föreskrifterna upphävs Försäkringsinspektionens kungörelse (BFFS 1977:5) om försäkringstekniska grunder att tillämpas vid beräkning av kapitalvärde enligt 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Övergångsbestämmelser till 2007:31

_______________ 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2007.

Bilaga Försäkringstekniska grunder Antagande om ränta Antagande om ränta uttrycks som en räntefot i procent före eventuellt avdrag för avkastningsskatt. Finansinspektionen beräknar och fastställer räntefoten varje år. Uppgift om denna räntefot publiceras på Finansinspektionens webbplats, fi.se, efter utgången av september månad varje år. Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på nominella statsobligationer. Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på realränteobligationer och nominella marknadsräntor för statsskuldväxlar som reducerats med beaktande av utvecklingen av konsumentprisindex. Räntefoten beräknas på följande sätt Underlag för att beräkna räntefoten består av nollkupongsräntor, som beräknats vid varje månadsskifte. Med nollkupongsränta avses lång marknadsränta för statsobligationer med tillägg för värdet av framtida kupongräntor. Räntefoten r utgör ett medeltal av nollkupongsräntorna under de senaste tolv månaderna. Följande formel används vid beräkningen:

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 2, rityta 138–282 × 488–530 pt.

där värdet r12 avser den nollkupongsränta som gäller den 30 september och värdet rj är motsvarande ränta vid månadsskiftet 12 – j månader tidigare, där j = 0,1,2,…,11. Räntefoten avrundas till närmaste tiondels procent. Trots det som anges ovan får en arbetsgivare tillämpa det antagande om ränta som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, om en sådan beräkning inte leder till ett lägre värde än det som följer av antagandet ovan. Antagande om avdrag för avkastningsskatt Är arbetsgivaren skyldig att betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, ska räntefoten reduceras med ett avdrag för avkastningsskatt. Finansinspektionen beräknar och fastställer avdraget varje år och meddelar det på fi.se, efter utgången av september månad varje år. Avdraget beräknas på följande sätt Beräknad räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, multipliceras med aktuell skattesats för tjänstepensionsförsäkring enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och avrundas därefter till närmaste tiondels procent. Sådan beräknad belastning dras därefter av från räntefoten för såväl åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning som för åtaganden som inte gör det. Tillämpar arbetsgivaren det antagande om ränta som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, ska avdrag för avkastningsskatt ske på ett likartat sätt som vid en sådan premieberäkning. Antagande om dödlighet för ålderspension Dödlighetsintensiteten μx per år vid åldern x år antas vara given av följande formler.

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 3, rityta 80–242 × 341–390 pt.

där

w = 97 och k = 0,003. Parametrarna a, b och c beror av kön och födelseår enligt följande tabeller: Kvinna

Källbild Tabellen gick inte att strukturera. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 3, rityta 80–459 × 483–541 pt.

Man

Källbild Tabellen gick inte att strukturera. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 3, rityta 80–459 × 583–641 pt.

där y = 0, 1,…,9.

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 3, rityta 79–451 × 703–779 pt.

Antagande för efterlevandepension Kapitalvärde för efterlevandepension beräknas i de fall det kan finnas efterlevande med rätt till efterlevandepension vid dödsfall, samt från och med den tidpunkt då arbetstagaren har avlidit och det finns efterlevande med rätt till efterlevandepension. När det gäller efterlevandepension tillämpas samma antaganden om dödlighet som vid ålderspension. Är familjeförhållandena kända i det enskilda fallet, ska de beaktas vid beräkningen. Om familjeförhållandena inte är kända men det kan finnas en framtida rätt till efterlevandepension, antas åldersskillnaden mellan man och kvinna vara fyra år, där mannen antas vara äldst. Sannolikheten g(x) att ha vuxen efterlevande förmånstagare antas vara

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 4, rityta 138–304 × 276–309 pt.

Förmånstagares civilstånd antas vara oförändrat efter den försäkrades dödsfall. Det antas att efterlevande barn kommer att uppnå slutåldern, om denna är bestämd. Antagande om sjuklighet för sjukpension För en arbetsoförmögen arbetstagare som är x år vid början av ersättningstiden för sjukpension, antas sannolikheten för att kvarstå som ersättningsberättigad t år senare vara

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 4, rityta 137–554 × 456–487 pt.

där

Källbild Formeln visas som den är satt. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 4, rityta 140–375 × 515–544 pt.

Med durationen t år ovan, avses den tid då arbetstagaren kvarstår som sjuk efter en karenstid på 90 dagar. Den faktiska graden av arbetsoförmåga i det enskilda fallet ska beaktas. Om utgående sjukpension ska reduceras med samtidigt utgående motsvarande förmåner från den allmänna försäkringen, ska det antas att dessa börjar betalas ut 15 månader efter det att rätten till sjukpension har inträtt. Kapitalvärde för sjukpension som inte är under utbetalning sätts till 0 (noll). Säkerhets- och driftskostnadsbelastning Vid beräkning av kapitalvärde belastas för säkerhet och driftskostnader dels genom att den ränteintensitet som svarar mot antagandet om räntefot efter avdrag för avkastningsskatt sänks, dels genom att beräknat kapitalvärde ökas, enligt följande tabell:

Källbild Tabellen gick inte att strukturera. Källa: fffs/2007/2007-31.pdf, sida 5, rityta 80–366 × 146–231 pt.